lördag 30 augusti 2008

Skärpning...

OJ, har jag inte uppdaterat sen i mars?! Nu får det bli lite ordning på torpet! Skulle jag skriva vad som hänt sen mars skulle det nog bli en roman, försöker korta ner det lite.
Sommaren har gått sjukt fort! Varit i caféet varenda dag känns det som, och det är inte långt därifrån heller. Har riktigt hoppats på regn för att vara lite ledig ibland men nej, när hade vi en sån här solig sommar senast??? Nu är det i alla fall bara helgöppet så länge vädret tillåter i höst, men mycket annat på gång i Näckrosen så mycket ledigt lär det väl inte bli i alla fall.
Fenix och jag har kommit igång med agilityn nu - äntligen!!! Går nybörjarkursen på Kvibergs hundskola men fortsättningen får bli någon annanstans. Vet inte riktigt var än. Tips?? Har turen att ha my dear Twin också. Hon hjälpte oss en del igår och förhoppningsvis blir det mer privatträning framöver =)
Fenix har inte uppskattat värmen i sommar. Har blivit många "bad" - dvs plask till magen, sen blir det läskigt! Har dock simmat ett par gånger men det är väl inte favoritsysselsättningen direkt.

Hällsvik, april -08

Innan sommaren fick jag och Fenixen hem en ny familjemedlem - Karisma! Denna galna lilla varelse föddes den 14:e mars och är nu 4½ månad. Världens goaste lilla katt med mycket energi! Fenix tog direkt på sig rollen som storebror - på gott och ont! Han låter henne bita på honom och sova hos honom, och de leker tillsammans. De har också bildat en pakt mot mig tror jag...Fenix ber Karisma ta ner grejer från hyllor och annat där han inte kommer åt, och sen är det fritt fram för honom att leka sönder allt. Min ko-samling är inte längre vad den varit =) (Foto på Karisma kommer när datorn slutar bråka med mig...mitt bredband vill inte alltid samma som jag)

Något jag tyvärr måste ha med i uppdateringen, som jag helst inte skulle vilja komma ihåg överhuvudtaget, är att min mormor inte finns längre... Den 19:e augusti var sista gången jag fick krama henne och ha henne nära mig. Hade då vakat i 1½ dygn på Hospice i Kålltorp tillsammans med hela släkten... Tomrummet är så stort, saknaden enorm! På fredag är det dags för begravning i Torslanda. Är det slut sen? Är hon borta då, på riktigt? Min älskade mormor och vän, kan inte fatta...!
Tre generationer:
jag, mormor och mamsen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar