Lite smått och gott sen sist

Morr! 

Nu är det ta mig tusan dags att blogga!!!

Skolan är avslutad, jag har ett jobb (!), semester är planerad, fritid har saknats, ny familjemedlem har tillkommit...

Jag tvingas helt enkelt att inse att det gått lite för lång tid sedan sist för att det ska vara möjligt att göra en rättvis sammanfattning av vad som hänt under tiden,

så här kommer helt enkelt ett axplock:

Hunderi har givetvis varit vardag.

Lappiskärlek!

 

Weeeiii, flygande kines på väg!

Något agilitypass har hunnits med:

Camilla provade också lite:

 Och här har vi då nya familjemedlemmen.

Visst är hon vacker?

Hon heter Iris, döpt efter favvo-chinchillan.

 För er som undrar var den gamla, bättre (sämre!) begagnade cykeln tog vägen, kan jag upplysa om följande:

Astrid-Hulda har gått i pension. Hon delar sovrum med Iris, men då jag misstänker att det ger henne ett rågat mått av mindervärdeskomplex ska jag istället skänka henne för organdonation.

Nån som (vet nån som) är intresserad?

Midsommar och finaste E:s 30-årsdag firades i Kumla och Örebro tillsammans med V och T.

Mysigt värre!

Roliga kundvagnar i Kumla!

Alltid mysigt att träffa barnen. Love!

Jäntan var lika pigg som vi andra dagen efter ;)

Canvastavlan var en av presenterna från mig, V och T.

 Är faktiskt nöjd med fotot.

Min ambition var; svartvit bild med känsla av harmoni.

Hur tycker ni att jag lyckades?

Mer då?

Har äntligen lyckats organisera i mitt badrum med hyllan jag köpte i julklapp till mig själv. 

Detta blev möjligt tack vara V!

 

Håller på med staketmålning i H-vik.

Innan målningen påbörjades skulle staketet högtryckstvättas och dessutom grävas fram lite här och var.

Evighetssysselsättning!

Lite scrappande har det också blivit sedan sist:

Äntligen har lampan blivit klar!

 V fick intala mig att allting inte behöver vara perfekt på en hemmagjord lampskärm, 

och ska jag tro på det så kan jag kanske våga vara lite nöjd.

Ett verk som jag är mindre nöjd med är det här,

men varför inte lägga ut lite sånt också?

Ett kort till Elin.
Kände mig inspirerad av henne när jag gjorde det,

så det var nog meningen att det skulle till Örebro.

 Mera (ny)scrappat finns på min skaparblogg som jag faktiskt lyckades uppdatera för några dagar sen.
Klicka här för att komma till ZaraLinnéa-bloggen.

Avslutar med att säga att det bara är FYRA dagar kvar till min och V:s årliga resa, en av de två bästa traditionerna jag har.
I år ska vi bo i den här stugan (i Mönsterås) och jag längtar något enormt!!!

Det får vara allt för nu.

Morgonpigg?

Men jisses, vad är det som händer? Det här är femte dagen på raken tror jag, om inte mer, som jag vaknar mellan 6-7 (med undantag från en dag då jag faktiskt inte vaknade förrän tio ÖVER sju). Jag har väl visserligen aldrig varit såå sjukt o-morgonmänniska, men det här känns ju väl överdrivet!

Igår tog hundarna och jag en promenad i skogen med lite fotografering och agilityträning av lite olika moment som man kan använda skogen till - framåtsändning upp på stenar eller över stockar, balansering på fällda träd och sånt där.

Jag har en runda i skogen som jag bara älskar. Synd bara att den börjar med världens segaste backe som näst intill inte har något slut:

Hundarna var i alla fall pigga och glada!

 Full rulle!

 Lycka är att se lycka i en hund!

Det blåste lite... Fenix svans kan intyga det

Byggde hinder av en björk som hade blåst ner.

Den här stilen är ju inte att leka med...

Flying Fenix

Hade egentligen tänkt att jag skulle fota lite natur också, men allting var så grått och trist...

Mera lycka.
Tokrace över stock och sten - och bäck!

Som vanligt hittade jag i alla fall lite skogsfynd.

Här är någon som har förnöjt sig med lite läsning...

 ...i den idylliska miljön där man kommer ut ur skogen och ner i industriområdet!

 Inte konstigt att man måste ladda lite för att kunna njuta av den naturen...

Jag har alltid undrat vem det är som sköter blomvattningen i skogen...

Och så till Dagens Konst.

För det finns manligt klotter...

...och så finns det kvinnligt klotter.

Inte det minsta fördomsfullt, eller hur?

I industriområdet finns det lastplatser...

 ...men är de inte lite väl trånga???

 Soffa i (så gott som) nyskick säljes, alternativt bytes mot bil av nyare modell.

Stod ett hinder klart på fotbollsplanen så jag tränade lite där också.

 Tvär sväng efter hinder.

Byggde till lite också och insåg att man kan träna en massa trixiga kombinationer:

Det var allt för idag. Eller igår egentligen. Avslutar med att par bilder på den mindre attraktiva katten:

Nyvaken

Lämna kommentar, annars...

Foton, scrap och sånt

Jahaja, då var det väl dags att uppdatera lite här då... 

Blir en del foton, har lyckats ta en del som jag faktiskt fortfarande är nöjd med (halleluja!)

Scrappande har det också blivit litegrann. Tänkte visa några av resultaten.

Börjar med födelsedagskortet till mamsen som fyllde år i tisdags:

Blått är mammas färg och fjärilar älskar hon också.

"Grattisomslaget" är gjort av papper och ska dras av för att öppna kortet:

Insidan pryddes med stämpelmotiv i form av gräs där fjärilar flyger upp:

Presenterna hade jag köpt för längesen (handdukar till badrum + toalett) och delades upp i ett helt gäng presenter. En trist dag fick jag den briljanta idén att scrappa alla paket. 

Jag gjorde också så att alla uppsättningar av handdukar fick samma inslagningspapper för att visa att de hängde ihop med varann.

Lite väl överarbetat kanske...!

Hon fick också scrappade magnetsklämmor till papper och sånt som skräpar på kylskåpet men jag glömde att fota dem. De läggs upp här så småningom.
Paketet fotades i alla fall:

I lördags hade hon kalas och innan det gick hundarna och jag ner till hamnen för att fota lite i solnedgången.
Det började bra men slutade med ett vinterbad inklusive klädsimsövning med dunjacka och vinterskor.
Tyvärr låg telefon, bankdosa och bilnycklar i jackan när jag badade - samtliga har nu vandrat vidare till elektronikhimmelen. Telefonen är framförallt saknad!!!
För er som inte vet var anledningen till det ofrivilliga badet att Ola helt plötsligt hoppade rakt ut i vattnet. Jag misstänker att det var ett självmordsförsök (eller suicidförsök för att använda den korrekta benämningen)...
Han fick hur som helst panik och började simma efter isflak, utåt i vattnet givetvis. Och så började han dras ner i vattnet så att huvudet nästan var helt under vattenytan. Det var bara till att hoppa i efter honom. Allt gick så himla snabbt och jag hade sån adrenalinkick efteråt att kroppen faktiskt höll sig helt varm tills jag kom hem och fick duschat hundstackaren för att få upp värmen på honom. Först då började jag bli lite kall om fötterna. Det är märkligt hur instinktivt kroppen reagerar.

Ola klarade sig hur som helst helt oskadd. Inte ens en liten förkylning åkte han på, som tur var.
Jag däremot blev lite mer trasig, med blåslagna ben (vilket jag inte märkte förrän senare på kvällen), en värkande tumme och ett halvpaj knä. Huvudsaken var ju ändå att han klarade sig!

Har fått så mycket kommentarer på det efteråt; folk som pratar om att det var modigt eller fint gjort. Men ärligt talat så skulle inte en enda hundägare jag känner gjort på något annat sätt. Det var inget modigt eller fint alls, bara instinktivt. Och den instinkten har vi alla som bryr oss om våra djur!

Innan denna eskapad fick jag i alla fall fotat lite. Här kommer några av bilderna som jag tycker mest om:

Det har också blivit en del fotande här hemma, mest på katten:

Den här bilden tycker jag jättemycket om av nån anledning 

Och så ett Fenixkort...

Så småningom kommer det också lite nyscrappade kort och en LO, men det får bli en annan dag.