Foton, scrap och sånt

Jahaja, då var det väl dags att uppdatera lite här då... 

Blir en del foton, har lyckats ta en del som jag faktiskt fortfarande är nöjd med (halleluja!)

Scrappande har det också blivit litegrann. Tänkte visa några av resultaten.

Börjar med födelsedagskortet till mamsen som fyllde år i tisdags:

Blått är mammas färg och fjärilar älskar hon också.

"Grattisomslaget" är gjort av papper och ska dras av för att öppna kortet:

Insidan pryddes med stämpelmotiv i form av gräs där fjärilar flyger upp:

Presenterna hade jag köpt för längesen (handdukar till badrum + toalett) och delades upp i ett helt gäng presenter. En trist dag fick jag den briljanta idén att scrappa alla paket. 

Jag gjorde också så att alla uppsättningar av handdukar fick samma inslagningspapper för att visa att de hängde ihop med varann.

Lite väl överarbetat kanske...!

Hon fick också scrappade magnetsklämmor till papper och sånt som skräpar på kylskåpet men jag glömde att fota dem. De läggs upp här så småningom.
Paketet fotades i alla fall:

I lördags hade hon kalas och innan det gick hundarna och jag ner till hamnen för att fota lite i solnedgången.
Det började bra men slutade med ett vinterbad inklusive klädsimsövning med dunjacka och vinterskor.
Tyvärr låg telefon, bankdosa och bilnycklar i jackan när jag badade - samtliga har nu vandrat vidare till elektronikhimmelen. Telefonen är framförallt saknad!!!
För er som inte vet var anledningen till det ofrivilliga badet att Ola helt plötsligt hoppade rakt ut i vattnet. Jag misstänker att det var ett självmordsförsök (eller suicidförsök för att använda den korrekta benämningen)...
Han fick hur som helst panik och började simma efter isflak, utåt i vattnet givetvis. Och så började han dras ner i vattnet så att huvudet nästan var helt under vattenytan. Det var bara till att hoppa i efter honom. Allt gick så himla snabbt och jag hade sån adrenalinkick efteråt att kroppen faktiskt höll sig helt varm tills jag kom hem och fick duschat hundstackaren för att få upp värmen på honom. Först då började jag bli lite kall om fötterna. Det är märkligt hur instinktivt kroppen reagerar.

Ola klarade sig hur som helst helt oskadd. Inte ens en liten förkylning åkte han på, som tur var.
Jag däremot blev lite mer trasig, med blåslagna ben (vilket jag inte märkte förrän senare på kvällen), en värkande tumme och ett halvpaj knä. Huvudsaken var ju ändå att han klarade sig!

Har fått så mycket kommentarer på det efteråt; folk som pratar om att det var modigt eller fint gjort. Men ärligt talat så skulle inte en enda hundägare jag känner gjort på något annat sätt. Det var inget modigt eller fint alls, bara instinktivt. Och den instinkten har vi alla som bryr oss om våra djur!

Innan denna eskapad fick jag i alla fall fotat lite. Här kommer några av bilderna som jag tycker mest om:

Det har också blivit en del fotande här hemma, mest på katten:

Den här bilden tycker jag jättemycket om av nån anledning 

Och så ett Fenixkort...

Så småningom kommer det också lite nyscrappade kort och en LO, men det får bli en annan dag.