de ideellt besjälade

För femte kvällen i rad sätter jag igång datorn när jag kommer hem, kryper ner under täcket med laptopen i knät för att uppdatera bloggen. Idag har jag bestämt mig för att det faktiskt ska bli ett inlägg att publicera också.

Det har varit så svårt att hitta orden ett tag, eller det är svårt. Om dagarna och ända fram tills jag väl ska försöka åstadkomma något har jag så många idéer om vad jag vill skriva om, men sen är allting som bortblåst. Det är oerhört frustrerande. Vanligtvis är jag vän med skrivandet men ibland är det som nu, att formuleringarna och idéerna liksom trollas bort innan de når fram till skärmen.

Fenix med jobbarkompisen Melker

Om en vecka sker det ofattbara. Jag ska vara ledig, en hel vecka. Fly ifrån stan tillsammans med V och bara vara. Vi ska dra till metropolen Tingsryd (där en kopp kaffe kostar 1,50:-)... Längtar såå mycket! Inte bara efter kaffet alltså, utan över att bara bara vara, tillsammans med V och våra underbara hundar som ska få gå lösa på tomten till stugan vi hyrt.

Kan inte hjälpa att jag känner mig dum när jag påstår att jag inte varit "ledig" så länge på evigheter, för jag känner att så länge jag är sjukskriven och bara jobbar ideellt så räknas det liksom inte. Kanske är dumt att tänka så, jag vet inte. Det känns ändå inte rätt. Sättet att tänka för "de ideellt besjälade" fick jag höra idag. Hur som helst så längtar jag och börjar räkna ner dagarna, samtidigt som jag har (alldeles för) mycket att hinna med innan, som att göra klart bidragsansökningar för Näckrosen, baka till Slättas för 2 veckor (det tillsammans med V och E i alla fall), göra en kortbeställning, handla lite grejer, åka till min alternativa familj i Älekulla, STÄDA och skaffa kattvakt. Till exempel. Känner mig stressad och uppjagad, samtidigt lugn och trött. Knepig kombination... Måste nog hur som helst försöka sova lite nu. Börjar till och med bli riktigt sova-trött.

Min lilla trollunge