Egentligen...

Klockan närmar sig halv6 och egentligen är jag ganska trött. Egentligen. Klockan ringer om knappt 4½ timma men jag kommer inte riktigt till ro. Dessutom tycker jag att det är så vansinnigt skönt om nätterna. Det är svalt både ute och inne, telefonen låter inte särskilt mycket eller ofta, man behöver inte ens ha dåligt samvete för att man är hemma men låter bli att dammsuga... Det är dessutom mörkt och lugnt och stilla, allting. Jag har liksom ingen lust att försöka sova... (fastän det nästan är ljust ute nu)

Jag är, precis som jag så ofta är, både trött och rastlös.
Jag vill promenara, sticka ut på en lång härlig skogspromenad men samtidigt vill jag inte lämna sängen. Vill scrappa men orkar inte plocka fram grejer, jag har till och med lust att baka. Varför har jag alltid som mest energi på nätterna?

Jag har en teori:
Kan det vara så enkelt som att alla "måsten" inte bedövar och förlamar om nätterna? Är det prestationsångesten och vardagskraven som får mig att tappa orken på dagarna? Kan det verkligen vara så enkelt?

Underbara Fenix

Jag vet inte. Jag vet inte så mycket just nu. Lite lätt förvirrad som vanligt.