De senaste två dagarna måste vara PFD (Positive Feedbacks Days)! Elina och Veronica i synnerhet, TACK för allt! Ni anar inte hur ni bygger upp mig, pusselbit för pusselbit, nu när jag ÄNTLIGEN har hittat alla (tror jag) kant- och hörnbitar till det enorma och oftast obegripliga livspusslet.
Emma, Axel, (FENIX, OLA och Karisma såklart!) resten av ”RESPEKT”-gruppen... Ni är så underbara allihop att allt, precis allting, blir uthärdligt! Sussi, Lina, Anna, Sarah – inga fler nämnda men inte heller NÅGON glömd! MAGI, det är var det är! Ni är helt enkelt magiska!
Mycket tack vare er har jag tänkt extra mycket på en sak idag och det är VÄNLIGHET och FEEDBACK! Hur ofta pratar vi med varandra om någon, positiva ord, meningar, tankar, som stannar mellan fyra (ibland fler) ögon? Vi tar för givet att personen i fråga redan vet om allting! Hur ofta kommer det egentligen fram till just den vi pratar om?
Hur ofta uttrycker vi glädje mot främmande människor, när det är befogat eller ser ut att behövas? Enligt min mening: Alldeles för sällan!!! Tänk på det i fortsättningen, ni som inte redan gör det. Med ett leende kommer man långt, med ett skratt ännu längre. Det och/eller ord och blickar kan göra en hel dag för någon. Vad jag vill säga är nog mest, var mer generösa och då menar jag inte med pengar. Dela med er av er själva! Till vänner, familj, bekanta, men också till dem ni bara kommer i kontakt med eller kanske möter i en hiss…? Vad vet jag… Våga bjud på er, våga le, våga prata och uttrycka positiv feedback – ofta har man ju ingen som helst aning om hur man själv uppfattas eller vad andra tycker om en, även om man tror att man har det. Svamlar jag nu??? Jag hoppas i alla fall att mitt budskap har gått fram:
Smittar någon dig av glädje, säg det! Smittar energi – detsamma där!
Jag måste bara få dela med mig av några av (i alla fall delar av) dagens SMS också, ska inte utelämna avsändaren (bara att det kommer från en av "mina" RESPEKT-tjejer) men de gav mig en superstart på dagen!
Mitt svar: Det är inte bara svårt att vara professionell i vänskap - det är svårt att vara psofessionell när man inte har ett yrke också!!!
Nu har jag ju inte skrivit vad jag skrivit däremellan eller sagt på telefon innan sista sms:et, men framförallt det där med manna-regnet värmde otroligt!
Veronica! Pratstunden i bilen gav mig sååå mycket! Och tack för låten, och för att jag lyckades föra över den till dig via telepati och du sedan vidare till min telefon. (Låg på golvet och klappade Fenix och lyssnade på den och bara gräääät förut!) Love you darling! (Och inte minst tack för all dator-support ikväll som jag ALDRIG hade klarat själv!!!)
Axel! Tack för hjälpen med hundarna, och för alla goa skratt med (dig och) V även om jag vet att du var smått nervös med all rätt =)
Emma! Tack för kvällspromenaden och att du förstår vad jag menar och inte tar illa upp. Du är och kommer alltid att vara min älskade lillasyster!
Sist men inte minst...kan man med att gå en runda med vovvarna nu med reflexjacka, militärfärgade gummistövlar och ett par pyjamasbyxor som det står "bad hairday" på? (I och för sig passande - har flätor i hela huvudet!) Äh, vem bryr sig, det gör jag! Sen blir det film!
Ursäkta all text och inga bilder. Ska försöka lägga in några passande imån i detta inlägg så håll ögonen öppna. Orkar inte nu...
Ola och Fenix, Hällsvik 2009.
Foto: Veronica Nilsson
Caj OLA Heiki
Född: 2006-08-10
LEJONET
22 juli - 21 augusti
Rak i ryggen med ett majestätiskt uppträdande.
Gör gärna sin ägare till slav. Stark och
värdig men även känslosam.
Har en magnetiska charm som ingen kan motstå.
Karisma och Fenix hemma på balkongen.
Widheungs KARISMA
FISK 20 februari - 20 mars
P.S observera texten på påsen...
Foto: Tomas Alriksson el. Veronica Nilsson (?)
Född: 2008-03-14
Nyckelord är:Vatten och Rörlig.
En passionerad och impulsiv katt som samtidigt är mjuk, självutlämnande men ändå trofast, tex kommer den oftast när du ropar. Den älskar att sova, gärna i någons knä och den är osjälvisk och delar gärna med sig av leksaken, maten eller knät. De har också en osäker katt som ständigt prövar nya vägar utan rast eller ro. Dessa katter trivs med vatten i sin närhet och föredrar fiskdiet. De trivs bäst med andra från Kräftans tecken.
Förklaringar:
Rörlig = den anpassningsbare följaren
Vatten = känsloliv
Jag och lillskruttan =)
Som ni säkert redan förstått är jag grymt imponerad av Siv Anderssons diktkort som finns att hitta lite här och där (eller i alla fall utav dikterna!). Ett kort som är väldigt speciellt för mig kallas Ta det lugnt och jag fick det av Sarah när vi gick sista året på gymnasiet (?) och jag var på väg att totalkrascha. Nu vill jag föra detta vidare till min älskade självfrände, då hon skrivit något på sin egen blogg som genast förde tankarna till denna dikt.
Jag vill naturligtvis även tillägga att det är tänkvärt för varenda människa (i alla fall oss överaktiva med höga krav på oss själva...)
Antingen har jag inga läsare eller så är ni bara kassa på att kommentera?! =)
Love you anyway!
Karin Sigbrith Linnea Tullock
15 september 1925 - 19 augusti 2008
SAKNAD VARJE DAG!
Ola, jag och Fenix på Ramberget 
Fenix första gång i båt mindre än en färja...mindre uppskattat av honom än av oss andra två =)
Våran lilla favvis-Tove har äntligen skaffat bebis! 
Karisma har liiiite svårt (ännu) att skilja mellan HATTfylla och KATThylla!
Ola "hjälper" mamsen att packa upp efter Helsingborgsresan... =(
Godnatt Olisen!
Döm vår förvåning när Ola tog ett jätteskutt från berget rakt ner i vattnet efter att ha hatat vatten (helt förståeligt!) efter att ha blivit iprejad av Fenix på den djupa sidan sandbanken! (moahaha...!)
Återigen, upp-packat och klart! 
RSMH-resa till Ullared som (bland annat) till att Ola fick ett nytt hösttäcke - LAGOM (trots hans vessla-kropp)!
Ännu ett nytt täcke...sponsortäcke dessutom =)
ASGARV!!! 
En arbetsdag på Café Slätta blir sällan tråkig... 
Myyyyyskort på Fenix (tass) från vår (RSMH:s) Kinnekulle-resa...
Ännu en utslagen hund, fotot taget samtidigt som föregående.
Mumin-Sirpa var liiite frusen på kvällen när vi satt och spelade Alias... 
Ola guidar vid Forshems klosterruin...
Jag vet, den här kläningen är verkligen inte jag men jag blev så kääääär när jag hittade den i affären att jag till och med var tvungen att lägga ut detta ego-kort =)
Kusinerna på mormors 80-årsfest 2005. 
Hundvakt. 
En eftermiddag vid havet med Olas "biologiska" mamma Lina och vovvarna.
- Puss mamma!
Fenixen
Mor och son
Olisen på väg till Helsingborg
Axel - förklara dig, tack! 
"Farmor" Una med sin nyvunna vän =)
Ola, Una, Fenix
En vän för livet... 
Presenten från den "biologiska mormorn" uppskattades mycket! 
Och så var det ytterligare en annorlunda Ola-liggstil - HUR kan det där vara bekvämt???
Coola killar i stadsparken, Helsingborg
Har jag nämnt att jag håller på med "projekt katt-balkong" föresten? 
Lägg märke till var bakbenen är och var huvudet är... 
Karisma alias Crazy Kass
Det var allt för nu...!
