Minnen

Magiska händer väcker minnen till liv. Ibland orkar jag inte minnas bara, samtidigt är det skönt.
TACK!

Grattis x 2

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag
för det är två änglars födelsedag.
HURRA HURRA HURRAAAAA!!!

GRATTIS finaste Wille, 2 år idag...

...och goaste Ems, 24 år idag!

Zara som begrepp

Den där balansgången som kallas "att leva" är ibland, ganska ofta, svår. Även om jag är väldigt mycket mer stabil nu än jag var för några år sedan på alla sätt och vis, kan det ändå hända att jag faller ner emellanåt. En stor skillnad är att jag tar mig upp mycket fortare. Det är väl mer normalt nu, antar jag. Jag vet inte riktigt vad "normalt" är... Finns det n å g o n som vet det egentligen?!?
Hur som helst, det var det som hände igår. Hade fyllt på bägaren så att den redan var mer än full, och så hände något som fick allt att rinna över. Tappade balansen och föll för en stund, men efter en liten promenad och nån timma på Kedjerökarna AB:s metall-låda i kylan ihop med underbara V var luften inte lika tung längre. Hur skulle man kunna leva utan änglarna på jorden?

Gårdagen var förvirrande också. För min självbild. Det blir så konstigt när ens egen bild skiljer sig så kopiöst mot omvärldens. Jag kan mer känna det som att omvärldens syn på mig i många fall har blivit ett begrepp: RSMH-Zara. Hon ska vara bra den där Zaran, vore kul att träffa henne nån gång. Är ganska övertygad om att hon kan färdas med flygande mattor och trolla fram både det ena och det andra. Det är inte lätt att leva upp till det där, prestationsångesten blir stor. Jag har svårt att identifiera mig med den bilden av "mig" som många, speciellt inom RSMH och dylikt, tycks ha. Det är inte j a g ! ! ! Jag är dock tacksam för att jag landat såpass mycket i mig själv och faktiskt har lyckats hitta ett eget "jag", bygga upp någon slags självkänsla och självbild som är mer realistisk än den jag tidigare hade. Det hjälper mig att hantera prestationsångesten en aning. Jag är fortfarande sällan eller aldrig nöjd med mig själv eller det jag gör, men det är ändå inte så farligt om någon anser att jag inte lever upp till ryktet som "RSMH-Zara" - vem skulle kunna göra det? Jag kan tänka, att det är inte mitt problem att de blir besvikna, det är inte jag själv som målat upp bilden, det är inte m i n a ord som skapat den. Och därmed är det inte heller upp till mig att försvara den. Det är en ganska skön känsla - skön men ovan. Konstig men härlig.

Dagsrapport: Efter att ha varit ute på morgonpromenaden gick jag och la mig igen. Efter ett par timmar somnade jag om och sov till kl. 14 (!!!). Gjorde mig iordning lite snabbt och åkte upp till Slättas där V, E och Y jobbad idag. Drack gött kaffe och gick en sväng med Axel och 4 hundar (Ola, Fenix, Jänta och Lukas). Var stolt över O och L idag. För första gången någonsin kunde vi släppa ihop dem i "hundgården" utan att de brydde sig om varann, morrade inte ens åt varandra. Helt underbart. Övning ger färdighet - skam den som ger sig!
Åkte till Hällsvik efteråt för att träna lite med vovvarna. Tänkte försöka kombinera agility och burlekar, framförallt för Olas skull. Buren är ju oerhört värdeladdad för honom och jag behöver värdeladda även utanför. Leksaker fungerar ju inte på honom när han inte själv vill det. Det funkade rätt ok, men han var trött. Även Fenix skötte sig ok och var hyfsat pigg - för att vara sLapphund ;)

Tre T

Turbulens, tacksamhet, trött.

Var ska jag börja? Orkar inte ens ta allting idag, är för mycket och för ogreppbart än så länge. Ganska förvirrande med andra ord.

Nej, jag tror faktiskt att jag gör så idag att jag bara skriver om ett av de tre T:na: Tacksamhet.
Med andra ord, jag vill passa på att tacka underbara folk. Så, TACK till:

...Mamma och pappa som precis som vanligt ställer upp som hundvakter, lånar ut bil och allt annat.

...Tant Tove för en (trots allt) mysig dag. Inte illa att se sig om i detta avlånga land tillsammans med en (för dagen) alldeles egen Tova!

...Veronica, min underbara ängel och själsfrände. V har styrka nog att lyfta berg, en förmåga få förunnad. Själsliga berg menar jag för er som inte förstod, såna där som bara trycker och skaver och gnager. SÅNA berg.

Love you all!

From heaven to hell…!

Det blev inte så många timmars sömn inatt (heller) och snoozade klockan aningens för länge imorse. Kom dock i god tid till jobbet ändå efter att både ha lämnat Ola hos Baxel och handlat på vägen. Hade inte så värst mycket kunder idag men dagen gick fort ändå. Trevligt sällskap och sysselsatt större delen av tiden så det flöt på.

Efter åkte jag och hämtade Ola och passade på att ta en kaffe med Baxel och tjöta lite skit, det var änna längesen nu. Därefter direkt iväg och hämtade upp Veronica för en liten roadtrip med hundarna. Åkte till Björlanda Kile först men hittade inga bra promenadvägar och hamnade istället vid Kippholmen där vi skrattade härligt åt våra galna, lyckliga hundar (eller vad de nu är…?) och promenerade på stigar och klippor. Helt underbart.
Åkte sedan till Kungälv och Ica Maxi där jag inhandlade ett par sjukt snygga stövlar (inte sant?!) – ÄNTLIGEN!
Köpte med oss thaimat och åkte hem till V, fick massage och kollade på Svenska Hollywoodfruar och skrattade (som vanligt) rätt gött åt Maria Montazami. Hon är ju helt underbar!
Därefter bröt helvetet loss…
Ywonne ringde och bad mig göra en polisanmälan på internet då Lukas hade varit nära att bli stulen vid Bjurslätts Torg. Jag blev själv skärrad (brukar ju lämna mina där också ett par minuter, precis som hon hade gjort) men det lär inte vara i närheten av vad hon var/är. Nu sprider vi reg.nr och info vida över facebook och hoppas att så många som möjligt ska hjälpa oss med den uppgiften. Såå fruktansvärt, man vet ju inte vad de använder hundarna till. Det var ju bara några år sen de åkte runt Hisingen och samlade in hundar för att använda till sina kamphundar. SJUKT!

Vad är det som händer inom hundvärlden egentligen? Förra veckan blev S nedslagen då hon tog en hund i halsbandet som var på väg fram till hennes hund, och idag detta. Ska man behöva gå runt och vara rädd som hundägare i fortsättningen? Eller kanske börja utbilda kamphundar =S Jag blir så trött på mänskligheten ibland!
Fantastiskt nog ringde faktiskt polisen upp Y bara några minuter efter att jag skickat iväg anmälan för att ta signalement etc. ”Jag har själv hund…” sa han. Helt underbart! Tänk att de faktiskt tar något sånt här på allvar. För mig är det en självklarhet, precis som för alla andra som lever för sina 4-benta, men för allmänheten är det väl mest en petitess och därför värmer det ju extra med en polis som visar sådant engagemang! Guldstjärna, dagens ros och allt annat som tänkas kan till honom! Nu hoppas vi bara på att de får tag på det aset och att de inte har tagit flera hundar eller hinner göra det. JÄVLA AS!

Avslutar med att visa min djupa tacksamhet för att St/Be finns. Utan dem hade jag behövt hyperventilera ikväll igen, till Fenix och Karismas förtret.

Finns MED men inte HOS mig...

Igår var det dags för säsongsöppning av Café Slätta. Var rätt så stressigt på morgonen då vi inte hade blivit klara med all städning och sånt förra helgen. Dessutom var jag inte den enda att försova mig, kom dock i tid tillsammans med 3 till... Hade tillbringat kvällen innan i Hällsvik med Veronica, Daniel och Johanna (och senare även mamma och pappa) och ätit tacos och spelat spel, därav inte särskilt många timmars sömn. Börjar bli gammal som inte pallar sena nätter och "tidiga" mornar!

Hur som helst, öppningen gick bra ändå, och vi hann klart med det allra mesta. Härligt att se många av stammisarna igen, och Elisabet kom förbi med fina Danza som fick leka lite med Fenix och Ola. Det tråkiga var att vi efter flera veckors sol och värme drabbades av storm som gjorde att vi blev tvungna att stänga tidigare för att inte möblerna skulle blåsa bort. Idag öppnade vi inte överhuvudtaget på grund av den satans blåsten. Tydligen hade det inte blåst så farligt vid Slättadamm ändå, så vi kunde lika gärna öppnat. Men lätt är det att vara efterklok!

Haft lite panik över ett grattiskort jag haft beställning på men inte kommit igång med. Idag skulle jag lämna det och blev så illa tvungen att sätta igång. Blev dock inte särskilt nöjd med resultatet men lägger ut det i alla fall. Hade så svårt att hitta inspiration och motivering. Inspiration hjälpte älskade V mig med, men motivationen var svårare... Hade ingen som helst fantasi! (Suck!)

Beställning: Grekiskt inspirerat grattiskort i medelhavsblått. Använde mig en hel del av embossing både på kanter, den stora blomman och stämpeln i högra nederkanten och inuti.

Idag har varit en slapp dag. Gick upp tidigt för att åka till caféet men när både jag och Ywonne höll på att blåsa bort när vi var ute med hundar på var sitt håll imorse bestämde vi oss för att inte öppna. Somnade istället om framåt 11 och sov till halv2. SKÖNT! Efter det gjorde jag kortet som skulle levereras till Daniel i Hällsvik under dagen. Spelade lite med mamma när jag kom ut och gick en sväng med hundarna i bergen. Fenix var i en sväng i vattnet men till hans besvikelse var det högvatten och ingen sandbank alls.

På hemvägen åkte vi förbi mormors grav. Jag, Veronica och Elin var där för några dagar sen och satte en blomma som faktiskt hade klarat blåsten riktigt bra.

Upptäckte att den ena ängeln tappat en vinge, men hon flyger ju inte så fasligt mycket ändå... Ola och Fenix "hjälpte till" att tända ett ljus. Saknar henne så mycket. Hon är alltid med mig men hon är inte längre hos mig, och det gör ont ont ont!!! Jag vill att hon ska träffa Ola och mina bästa vänner, de som inte fått lära känna henne. Ola skulle älska henne! (Och hon honom.) Jag saknar hennes skratt, hennes kramar. Saknar hennes skämt och hennes doft, att se henne mata Fenix med köttbullar så mycket att hon måste blåsa på dem och att höra hennes röst i telefonen. Jag saknar henne, helt enkelt. Hon fattas mig! Jag kan fortfarande komma på mig själv med att vänta på att hon ska ringa mig, eller att det ska dimpa ner ett grattiskort i brevlådan på nån namnsdag eller nåt annat till synes ovesäntligt tillfälle.
Jag är livrädd för att glömma, jag vill minnas varenda litet ögonblick. Men det gör jag inte, och det är inte möjligt. Däremot finns hon med i mina första barndomsminnen, alldeles livs levande, och där förändras hon aldrig!

Ett helt år!

Coola Ola, idag har han bott hos mig, Fenix och Karisma i ett år - ETT HELT ÅR! Underbara lilla vovven. Har varit så stolt över honom de senaste veckorna. Han är alldeles tokduktig, som om nånting bara klickat till och hänt över en natt. Det är väl kanske inte riktigt så, men det är så det känns. Inte minst fick jag bevis för detta på Öppet Hus på Sandens igår. V och Jänta var också med och det gick över förväntan för oss båda. Får verkligen lyckorus av det där! Och snart börjar jag kurs med honom, weeeei! Kul kul kul!

Igår tog Tovan och jag en promenix vid Lillhagen med Viggo-boy och Fenix. Härligt vårväder, lyckliga hundar som kutade runt i löven. Fenix som inte kan gå på stigar utan måste flänga runt över stock och sten...det är lycka för mig!

Låt mig presentera frallan Viggo,

världens sötaste minigris:

Djurplågeri på gång?

Min goa Tove med goa Viggo.

Det är inte lätt att hålla tungan rätt i mun alltid... ...Viggo instämmer! =)

Störst, bäst och vackrast...?!

Utanför Påtår nån dag i förra veckan. Tokrace med rastlösa vårglada vovvar.

Det är ju viktigt att ha SAMMA pinne...!

"Mammas prins(korv)".- Nu tarjag dig, brorsaaaaaan....!

-BUSA MED MIG DÅÅÅ! Äntligen!

Ute på promenad hemma i Biskop.

Fenix hittade en liten kvist som han kämpade febrilt med... Scrappat lite det sista. Här först kommer ett kort till den nyblivna 46-åriga Tant Sus. Provade embossing på chipboards (S:et). Syns inte här men det blev rätt ok.

Här var ett kort beställt av "farmor" till en vän.

Och ännu ett beställt. Och så det sista, till en 99-årig "faster" till henne.

Jag och prinsen utanför Påtår i måndags.

Foto: Linda Karlsson

När stjärnorna talar

Lapprufsets Fenix

VÅGEN 24 september - 23 oktober - charmig, bekväm, otålig

Vågenhunden är otroligt charmig och älskar att bli beundrad. Även om han kan vara väldigt krävande kan man inte motstå hans charm. Han behöver en lugn och harmonisk miljö för att må bra. Med list och mjuka metoder får du din Vågenhund att göra det du vill. Han avskyr bråk och hårda ord. En hund i detta tecken följer gärna sin ledare och vill vara till lags och uppföra sig väl. Den här hunden behöver stöd och uppmuntran. Vid lydnads- eller annan träning är det ingen idé att du skyndar på honom för han lär sig i sin egen takt. Vågens psyke kräver balans mellan perioder av aktivitet och inaktivitet och det är viktigt att han inte blir störd i sin sömn. Måltiderna måste han få äta i lugn och ro och på bestämda tider. Han behöver dricka mycket vatten på grund av sina känsliga njurar. Ofta får Vågen problem med könsorganen och även med vikten på äldre dar. Han trivs inte med att lämnas ensam längre stunder utan är beroende av sällskap och sin flock. Helst vill han också dela sovplats med sin ledare. Hundar i detta tecken brukar nå långt i utställningsringen. Vågen har stor tävlingsinstinkt, men som sagt, skynda inte på honom. Han trivs bättre på landet än i storstadens stress Vågen passar ihop med naturliga ledargestalter, gärna födda i Väduren eller Fiskarna.
(http://tassar.zoomin.se/index/535.html)

Intelligent, kreativ och tankfull. De vackraste hundarna är födda i detta tecken. Vill gärna vara alla till lags. På gränsen till mesig.
(http://www.carinashundar.se/16070954)

Caj Ola Heiki

LEJONET 24 JULI - 23 AUGUSTI - självständig, smart, äventyrslysten

Lejonhunden har en ståtlig hållning och känner sig ofta störst, bäst och vackrast. Han är noga med sitt utseende och vill hålla sig ren och fin. Han gillar att få komplimanger och uppmärksamhet och är en perfekt utställningshund och fotomodell. Han är lättlärd och träningsvillig och vill gärna glänsa över andra. Han är glad, pigg och lekfull så länge han får som han vill men han blir också lätt sårad, tjurig och tillbakadragen när han inte får som han vill. Om ett Lejon känner sig älskad och uppskattad gör han alltför dig. Han är vänlig, men inte sen att gå till attack om han ser något hot mot flocken, vilket främmande hundar kan få känna på. Alla hundar vill inte visa underkastelse så han får lätt fiender. Han är svartsjuk och vill ha dig för sig själv. Han älskar äventyr och omväxling och är han av jaktras, är jakten det absolut bästa och roligaste han kan tänka sig. Bad och vatten tilltalar också. Hundsim, långpromenader och cykelmotion är bra motionsformer. Han är intelligent, smart och självständig. Lejon-hanhunden blir lätt kär och hormonerna kan ställa till det för honom. Hjärtat, ryggen och blodcirkulationen är hans svaga punkter. Han har stor aptit och kött är hans favoritföda. Lejonet passar bra ihop med sociala äventyrslystna personer, gärna födda i Tvillingarna eller Vattumannen.
(http://tassar.zoomin.se/index/535.html)

Rak i ryggen med ett majestätiskt uppträdande. Gör gärna sin ägare till slav. Stark och värdig men även känslosam. Har en magnetiskcharm som ingen kan motstå
(http://www.carinashundar.se/16070954)

Widheung's Karisma

VATTUMAN

21 januari-19 februari Nyckelord: Luft och Fast

(Fast = det oföränderliga som vill bevara och är ovillig till förändring

Luft = tänkande, ideér, kommunikation)
Härskare: Uranus och Saturnus Färg: violett

Detta är en vänlig men oberäknelig katt som är nyfiken och gärna går sina egna vägar och vill vara oberoende. Till och från visar den sig från sin allra bästa sida för att charma sin ägare och få igenom sin vilja såsom en extra portion av delikatesserna. Vattumannkatten har extra stark känsla för att känna på sig i förväg vad som ska hända. De är också en katt som går bra med alla andra tecken.

(http://hem.passagen.se/dacapo1/katthoroskop.htm)

Katter som är vattumän är nog de mest framtidsorienterade katter som finns. De bekymrar sig sällan över vad som händer just nu. De ägnar gärna en massa tid åt lek och utforskning.

(http://www.alexzandra.se/katthoroskop.html)

Passade även på att göra ett "20-frågor-test" om mig själv, våg som jag är. Om det stämmer avgör ni nog bäst:

Du tillhör definitivt Vågen, vilket betyder att du har alla goda egenskaper man förknippar med detta tecken och mycket få fel. Ditt största fel ligger i din rädsla för att såra andra, något som lätt kan leda till invecklade situationer. Dessutom kan din obeslutsamhet bringa mycket olycka över dig om du inte ser upp. Bortsett från detta har du en attraktiv personlighet vilket gör dig mycket omtyckt.

Enligt stjärnorna har jag även följande förhållande till mina kära djur: (haha)
Vågen (Fenix): balanserad kärlek
Lejonet (Ola): Stor passion!
Vattumannen (Karisma): Underbar själsfrände
(http://aha.nu/)

Monsterbullar

Har tillbringat större delen av dagen i Hällsvik med Ems och V. Säsongsstart för Slätta-bakning. Idag blev det bullar för hela slanten och vilka bullar sen... Monsterbullar, verkligen! Inte riktigt meningen kanske... V hade ganska så rätt i att de såg ut att ha jäst i närheten av Tjernobyl...! Nåväl, mätt lär man ju bli i alla fall ;o)

Gick en sväng i bergen också. Hundarna såg ut som bergsgetter - till skillnad från V och E! Vad jag såg ut som vet jag inte, men jag låg i alla fall inte och kravlade på marken x 2 som nån annan gjorde (hrmmm...) Hehe.

Fenix var inte fullt så pigg på att bada idag men en liten sväng tog han i alla fall, och fick med sig Jänta också. De kommer att ha tokroligt på sandbankerna i sommar! Speciellt när måsarna jävlas.

Annars då? Rätt så mycket med allting nu. Mycket borde, måste, ska. Inte fullt så mycket vill. Men det ordnar sig ju alltid, eller hur?! Tur att man har djuren och underbara vänner som gör allting värt nåt! Men ibland vore det roligt om allt bara kunde flyta på lite mera, inte vara så komplicerat. Och komplicerade relationer sen då, hur gör man med dem?

Nej, jag säger bara en sak: DJUR! Så okomplicerat allting. Nästan allting i alla fall. Man vet i alla fall vart man har dem!

Det Lilla

Idag är jag Trötter!

Det är däremot inte hundarna... Haft en dag när jag BARA varit hemma (förutom ett par promenader med vovvarna och en sväng till affären) och de klarar verkligen inte av det. Inte för att det brukar vara min starkaste sida heller men jag var så sjukt trött idag och gjorde ett försök (och har lyckats än så länge!!).
Här går jag runt med dåligt samvete med jämna mellanrum för att mina hundar aldrig får vara hemma och ta det lugnt, bara vara. Men när jag väl låter dem göra det blir de såå rastlösa. Ola sprang runt med en tomte i munnen och jagade Karisma, eller tvärtom, och Fenix började tugga på mina tår genom täcket... De sprang som tokar på fotbollsplan när vi väl kom ut.
Slutsats: mina djur tycker om att flänga runt och sällan vara hemma! (Den enda som är nöjd med det här är väl Karisma, men till och med hon blir underlig och tycker att det är knas...!)

Ibland blir man allt bra glad över Det Lilla. Mötte vår leonbergergranne när vi var ute nyss. Ola har nästan helt slutat skälla på andra hundar och morrar sällan heller, men just den hunden (eller kanske den ägaren!!!) har vi aldrig någonsin lyckats träffa ute utan i alla fall ett litet morr. Idag gick det som smort. Han tittade på hunden och sen på mig. Nöjd!

Det är roligt med Ola nu. Känns som att allt gått i stiltje ett bra tag men nu börjar det hända grejer igen och han ögr så mycket framsteg. Då blir jag glad, över det där Lilla som blir Det Stora! =D
För övrigt är det snart ett helt år sen han flyttade hem till oss, den 15:e (tror jag)... Tiden känns både längre och kortare på samma gång. Lill-Ola.

Vill också passa på att säga
GRATTIS
till
MINA FANTASTISKA FÖRÄLDRAR
som firar 30-årig bröllopsdag idag!

Havspromenad och träning

Efter lite påskfirande med Näckrosen åkte jag ut till Hällsvik för att ta en promenad med doggsen vid havet. Fenix var som en DÖV kalv på grönbete. Har inte kunnat gå favoritvägen i bergen på såå länge. Ola levde också upp en hel del. Såå underbart att se dem! LYCKA!

Weeei, jag har fått BADA! Vackra Fenix

Snyggis 1...

...och snyggis 2!

Lille Skutt...

Fenix kan också... Åååh, där står ju mormor med GODIS!

Jag koooommer mormor!!!

Mina fina prinsar!

NÅN njuter ju av solen i alla fall...!

Efter en härlig promenad passade jag på att träna lite agility. Fenix var inte supertaggad idag så de filmerna tänker jag inte ens lägga ut ;o) Ola däremot var jag MER än nöjd med! Andra gången jag använt externbelöning till honom och voila...!

Och, icke att förglömma:

GLAD PÅSK

allihopa!

Craaazy!

I think I'm going crazy!

Pest eller kolera?

- det är bara att välja... Weeeiii!!!

Och till EnergiskaEmpatiskaEgensinnigaEldsjäls-E:

Tänker på dig

När dagen är tung

och livet känns kallt,

är det svårt att se

en mening med allt.

Så ensamt det är

att bära en sorg,

men bördan kan lätta

med andras försorg.

För tankar kan värma

och ord göra gott.

En blick kan berätta

att någon förstått...

Så känn att du har

ett stöd här i mig,

för det ska du veta

- Jag tänker på dig!

/ Siv Andersson

Hon kommer alltid att finnas med dig, E!