Det var väldans vad jag har blivit
förslappad vad gäller bloggande! Skulle kunna skylla det lite på min kära
mor, så det tror jag att jag ska göra. Ja, det är faktiskt
helt och hållet hennes fel när jag tänker efter! Då hon har fått som
rutin att kolla bloggen när hon
borstar tänderna (vilket jag fortfarande tycker att hon då nödvändigtvis inte måste göra varje dag!) gör man bäst i att ha uppdaterat för att undvika en och annan
utslällning. Kanske inte riktigt utskällning om jag ska vara petig, men näst intill. Hur som helst. Nu har hon och fadern min
flytt landet men hon väntar sig att jag ska sitta hemma och gnugga
geniknölarna framför datorn medans de sitter på en
uteservering med ett
(??? Snarare en flaska va?!) glas
vin.
Trots att hon inte ens har tillgång till internet där! Nej, då blir det naturligrvis så att jag omedvetet tar tillfället i akt att
slarva med bloggandet, eftersom jag för en gångs skull inte riskerar
dagliga pikar och
"nästan-utskällningar" till följd. Så som sagt, allt är
mammas fel! Insikt: Kom just på vad den stora skillnaden mellan barn- och vuxenliv är! När man är barn skyller man allt på sina syskon, när man blir vuxen är allting föräldrarnas fel. Ett underbart sätt att slippa ta ansvar för sina egna handlingar och värderingar, inte sant?! Mitt liv består i dagsläget av
hund, lite rsmh, hund, trötthet, hund, katt, lite vänner, hund... Ja, det var väl ungefär det. Och
kallt kaffe/te! Det var
Emma som kom på för ett par dagar sen att jag
aldrig någonsin hinner dricka upp en hel kopp med något av ovanstående utan att det blir kallt. Tacka vet jag
glögg, det hinner jag med oavsett storleken på kopp! =) Och nu är det nästan bara ett halvår kvar tills nästa
glögg- och skumtomtesäsong!
(Fast jag har skumtomtat kvar så att jag klarar mig ett tag till.) Igår hade jag mitt första
agilitypass med
Ola och det gick bra. Jisses vad
(/hur) han hoppar, den lille.
Jämfota! Körde ju bara väldigt lite med honom, såklart. Använde mig bara av tre hinder på rak linje framför varann med honom. Och började träna in
tunneln.
Sen var det dags för
Fenix. Han uppskattade inte alls att sitta fast medans Ola fick träna, men till min
glädje upptäcker jag att min
teori funkade! Han blev mera
taggad av det. Byggde om den raka linjen till
"staketet" istället och körde ett par olika varianter några gånger där.
NÖJD! Det gick riktigt bra men jag känner att jag är ringrostig! Jag skickade honom fel mest hela tiden, men han lyssnade i alla fall på vad jag
visade, även om jag hade tänkt något annat.
Innan har han blivit väldigt förvirrad/frustrerad när jag har tappat fokus sådär, men
nu gick det mycket bättre!
Min fina lilla prins! Han tappade
orken väldigt fort dock, men det är inte så konstigt med tanke på hur mycket
agility vi tränat sen innan jul.
Två gånger närmare bestämt, skulle jag tro, varav den ena för ett par veckor sen. Nu ser jag fram emot vår första
rallytävling som blir i
juni. Bara en
inofficiell men det ska bli kul att se hur han uppför sig där!
Inga
foton nu heller. Förhoppningsvis ska jag kunna slänga in några senare idag. På schemat har jag annars att
byta däck på
Axels bil,
styrelsemöte, bakning i
Hällsvik inför café-helgen och förhoppningsvis en
städning av bilen (pappas). Måste i alla fall få gjort det innan
fredag när föräldrarna kommer hem.