Rast- & kraftlös

Har varit alldeles ledig sen jag slutade på Påtår idag, och alldeles själv (med djuren) sen klockan 17!!! Känns konstigt och stressande på något sätt. Jag är både rastlös men helt slut. Har mycket som borde göras men lite som orkar göras. Usch, känner mig så lat!

Nu börjar det bli dags för en kvällspromenad i alla fall. Imån blir det Café Slätta med E och V. Innan det ska jag lämna bilen till mamsen i Torslanda och sen till Willys och handla. En sån där lång dag imån igen. Efter Slättas måste jag upp till kontoret en stund och få ordning på lite grejer, hjälpa till med ett par faktureringar, hämta saker, skriva ut ett intyg... Ja, det finns väl egentligen mängder av saker att göra, får se vad jag hinner. Ska bli kul att träffa Tovan en stund, det var längesen nu. Bortsett från i söndags i caféet då, när jag hann med att säga både hej och hejdå till henne =/

Det här slår nästan rekord för onödiga blogginlägg va?! =P

(kan också tilläggas att jag håller på att bli gaaaaalen!!!!! Suck.)

Det Lilla

Idag är jag Trötter!

Det är däremot inte hundarna... Haft en dag när jag BARA varit hemma (förutom ett par promenader med vovvarna och en sväng till affären) och de klarar verkligen inte av det. Inte för att det brukar vara min starkaste sida heller men jag var så sjukt trött idag och gjorde ett försök (och har lyckats än så länge!!).
Här går jag runt med dåligt samvete med jämna mellanrum för att mina hundar aldrig får vara hemma och ta det lugnt, bara vara. Men när jag väl låter dem göra det blir de såå rastlösa. Ola sprang runt med en tomte i munnen och jagade Karisma, eller tvärtom, och Fenix började tugga på mina tår genom täcket... De sprang som tokar på fotbollsplan när vi väl kom ut.
Slutsats: mina djur tycker om att flänga runt och sällan vara hemma! (Den enda som är nöjd med det här är väl Karisma, men till och med hon blir underlig och tycker att det är knas...!)

Ibland blir man allt bra glad över Det Lilla. Mötte vår leonbergergranne när vi var ute nyss. Ola har nästan helt slutat skälla på andra hundar och morrar sällan heller, men just den hunden (eller kanske den ägaren!!!) har vi aldrig någonsin lyckats träffa ute utan i alla fall ett litet morr. Idag gick det som smort. Han tittade på hunden och sen på mig. Nöjd!

Det är roligt med Ola nu. Känns som att allt gått i stiltje ett bra tag men nu börjar det hända grejer igen och han ögr så mycket framsteg. Då blir jag glad, över det där Lilla som blir Det Stora! =D
För övrigt är det snart ett helt år sen han flyttade hem till oss, den 15:e (tror jag)... Tiden känns både längre och kortare på samma gång. Lill-Ola.

Vill också passa på att säga
GRATTIS
till
MINA FANTASTISKA FÖRÄLDRAR
som firar 30-årig bröllopsdag idag!

Boooring!

Hostar som en blådåre... ...och är sjuuuukt uttråkad!

Och kanske liiiite lite sjuk också.

För övrigt har jag idag konstaterat att min teori stämmer:

Har du feber ska du springa ifrån den, inte stanna i sängen.

Min har nämligen höjts av att jag gjorde det sistnämnda. Morr!