Grattis mamma!

Först och främst vill jag idag säga ett stort

till min mamma som fyller 55 år idag! Har ju inte direkt haft möjlighet att fira henne idag, men jag fick träffat henne en stund i alla fall.

Dagens citat kommer här. Eftersom det inte blev något bloggande igår (eller?) så tar jag ett citat extra idag. Båda handlar de om vänskap:

"Vänskap är onödigt på samma sätt som filosofi och konst. Det har inget överlevnadsvärde i sig utan är snarare något som gör det värt att överleva"

/ C.S. Lewis

Igår var pappa här med Fenix och jag var ute och gick med dem i en halvtimma (wohoo, freedom!). Därefter gick jag direkt till sängen och tvärsomnade. Trodde inte att det var möjligt att vara såhär TRÖTT!

Denna dag började liksom gårdagen med en stor dos sömn fram tills Emma kom strax efter kl. 15 med SKUMTOMTAR. Det var helt enkelt bara ren lycka, då jag inte fått min dagliga dos (en tomte morgon, en tomte kväll) sedan igår morse och abstinensen började göra sig påmind. Jag tror att jag ska be läkaren skriva recept på skumtomtar och skriva in det på medicinlistan morgon och kväll. Blev lite tjöt med Emsan och experimenterande med utbrytningsbara garderober, funderingar på vilken färg en strypt smurf får (någon som har svar, vänligen kontakta mig snarast!) samt vad som är hus och vad som är träd - det är faktiskt svårt att urskilja ibland. Okey, efter flams och trams, nödvändigt sådant, kom mamma med Fenix. Var ute på en liten skogspromenad (totalt livsfarlig! Stigen var täckt av is och hunden såg ut som bambi - för att inte tala om hur min kära mor såg ut.) Efter en stunds traskande kom vi ut hela och (nästan) rena, gick förbi bilen och hämtade en hel kartong (eller egentligen två) med mera slumtomtar som min kära V hade köpt. (Tack tack tack, evig tacksamhet!). Mamma, Emma och Fenix följde med upp på avdelningen en stund och jag gosade ikapp mig med Fenix för några dagar framåt. Paparazzi-Emma var såklart framme med kameran så fort jag intog någon halvmysko ställning så bilder lär väl komma här så småningom.

DAGENS ÄNGLAR

ÄNGEL NR 1. EMMA som bara är. Allting blir med ens så lätt, hela livet blir liksom okomplicerat. Min syster i vått och torrt - love you darling!

ÄNGEL NR 2. FENIX som jag sagt innan, alla dagars ängel. Hans glädje smittar så otroligt, och hans jämfotahopp går inte att låta bli att skratta åt. Underbara, goa. Kärlek!

ÄNGEL NR 3. MAMMA som fyller år idag, hipp hipp hurraaaaaa!

Kanske glömt att skriva det innan, men det finns ingen inbördes ordning på änglarna. 1, 2, 3 betyder alltså INTE att 1:an är mera ängel än 3:an.

koma-tillstånd

Herregud, hur är det möjligt att vara såhär trött?!? Har till och med sovit på dagen både igår och idag. Å andra sidan, hur ska man annars fördriva tiden här? Passar rätt bra att befinna sig i smått koma-tillstånd här. Tror dock att det är en biverkning från Anafranilet (googlade på biverkningar och jojo, trötthet finns med som en av de vanliga - och ungefär 200 andra grejer!). Just ja, Anafranildroppet. Igår och i förrgår vart det ju injektion som jag nämnt, idag var det dags för första dropp-dagen, och med det alltså även att en nål skulle sättas. FEMTE försöket gillt! Varav de vid 3 av de 4 första försöken lyckades spräcka blodkärl. Nu ser jag med andra sidan ut liiitegrann som Ior (fast mindre söt och med kortare öron)!

Årsmöte per högtalartelefon idag, trevligt, trevligt. Mindre trevligt var det dock att den satans droppslangen fylldes mer och mer med blod under tiden och jag försökte hålla armen på alla möjliga och omöjliga sätt för att förhindra det - utan att lyckas såklart! Nåväl, det gick bra till slut det också, så även årsmötet. Varför skulle det inte göra det, med den superprofessionella ordföranden Elisabet som hade riktigt god hand med klubban! Well done! Inte vidare mycket nytt för Näckrosen, mer än att Emma avancerat sig lite mer uppåt (nästa år blir du ordförande, Ems!) och Tove - ängeln - tar över kassörsjobbet för mig. Tjohooooo!!! I'm free baby (så fri man nu kan bli på en slutenvårdsavdelning...)

"Du kan ge utan att älska, men du kan inte älska utan att ge"

/okänt ursprung

Det var "dagens citat". Nu till "dagens änglar":

ÄNGEL NR 1: Emma, the one and only real sister. The best. Love you på alla sätt och vis!

ÄNGEL NR 2: Veronica för det finaste sms jag någonsin fått: "Du. Jag kom på att jag nog glömt att berätta för dig hur vårat samarbete fungerar från min sida till dig. Du ska få en lista på det viktigaste. 1. Du SKA ringa mig närsomhelst på dygnet när du behöver nån i andra änden av luren. 2. Om du ber mig komma till dig oavsett tid och plats så gör jag det med all glädje som finns i mig. 3. Oavsett vad du gör eller tänker så kommer det inte få mig att tycka sämre om dig eller se ner på dig. 4. Om du inte kan sova, och natten gör för ont...och smärtan är på väg att tvinga dig att försvinna så måste du be mig komma till dig. Jag kommer vara vid din sida, jag kommer vara vaken med dig. Jag kan stryka dig över håret tills du somnar utan att behöva vara slav under piller. Och måste du ha piller så är jag där ändå. 5. Jag älskar dig lika mycket oavsett allt. Du kommer aldrig få mig att se dig som du ser dig själv och du måste förstå att min syn på dig är min och sann för mig och det kan du aldrig ändra på. 6. Jag har obegränsat med ork, kärlek och kramar till dig. Jag kommer aldrig bli ledsen om du inte orkar träffa mig. Men du ska veta att jag alltid kommer att orka om du verkligen behöver mig. 7. Du behöver aldrig oroa dig för att dra ner mig eller göra mig ledsen gå grund av hur du mår. Jag blir lycklig av din närhet. 8. Jag kommer alltid tycka att du är vacker inifrån och ut oavsett. 9. Tro inte att du kan hålla undan något för mig. Jag känner i hela mig hur du mår! 10. Jag är din vän, din själsfrände och jag finns alltid hos dig och lämnar dig aldrig."

P.S Jag har inte glömt att jag ska skriva mer om "projekt-coca-cola-sanering" men det får bli en annan dag - en dag när jag inte är i koma-tillstånd!

Dagens...

Idag blir det inte mycket mer bloggande än "dagens änglar" och "dagens citat".

DAGENS ÄNGEL NR 1: Min lilla Tess som var här och lämnade en såndär "direkt-från-hjärtat-present", ni vet. Något personligt, något som berör. Ja, ni vet.

DAGENS ÄNGEL NR 2: Axel för att han gett mig dagens alla skratt! Härligt att kunna känna (skade)glädje igen! =)

DAGENS CITAT:

"När man haft riktigt bråttom måste man stanna upp och vänta på sin själ" / kinesiskt ordspråk

Dagens dubbel!

Och "Dagens änglar" går till: VERONICA. Haft besök av min andra själsliga hälft. Pratat om allt mellan himmel och jord, sånt som bara en själ kan överföra till sig själv liksom... Hmm, ingen idé att förklara det där närmre. Hon är numera även anhörig argumentatör! FENIX, min ängel i vått och torrt! Så underbart att få se hans glädje, den smittade av sig litegrann och jag kände lite hopp återvända. Älskade lilla pälsboll, hur kan någon betyda så mycket?!

Nu är det såhär, att jag egentligen inte tycker om att hänga ut folk i negativa sammanhang, men GAAAAAH, jag är så jävla pissförbannad att jag gör ett undantag idag! Anledningen till det heter Nassir och är sjuksköterska på avdelningen. Efter att ha blivit lovad att Fenix och Karisma är välkomna att hälsa på mig när som helst (under besökstid) kommer mamma med Fenix. Vi står där på varsin sida av glasdörren och jag ser glädjen i honom och den smittar av sig och för en liten stund återvänder allt hopp och allting. Efter en liten stund kommer Nassir och öppnar dörren, Fenix skuttar in och hälsar på både mig och V och jag känner bara LYCKA! Fram tills fucking Nassir säger "hunden måste ut" med sin jävla överklasstämma! Jag säger först att jag har blivit lovad att få ta in honom men det jävla rövhålet (ursäkta mig, men jag menar det!) ger sig inte utan kör på sitt race. Jag blir sååå jävla arg och vi börjar ha världens argumentation. Och den jäveln bara står och hånler åt mig. Till slut får jag träffa Nixen i exakt 30 minuter i ett besöksrum precis innanför entrén. Vänligt, mycket! När halvtimman var slut och mamma, Veronica och lilltrollet gått var jag i upplösningstillstånd. Gick ut på balkongen och rökte, grät och laddade med allt jag ville säga till N när han sa något till mig vid med.utdelningen: "Vilket jävla resursslöseri att skicka iväg dig av alla människor på kurs i bemötande och brukarinflytande, nog för att det behövs, men hos dig sitter väl trångsyntheten så djupt rotad att det inte går att rubba. För det är fan-i-mig enbart p.g.a maktmissbruk som du är här - inte för att hjälpa människor, utan för att utöva din makt. Tragiskt! Men jag kan inte hjälpa att jag tycker synd om dig också, för den kärlek du kan få av en hund, är mer än du någonsin kommer få uppleva i hela ditt jävla liv!" Tyvärr kom han ordlöst in och ut ur rummet med medicinerna så jag fick inte ösa ur mig allt det där, därför kommer det istället här. Med en BP/EIP-diagnog vill man inte gärna starta en konflikt/argumentation (men däremot väldigt gärna avsluta den!!!)

Det var allt för mig idag. GODNATT GOTT FOLK och tack för klagostunden!

Krångel!

Heeeerregud! Aldrig mer ska jag vara inlagd dagarna före ett årsmöte vill jag lova! Ett jävla meck med filer som ska bifogas hit och dit, telefonsupport, vimsig och galet datorokunnig Axel (ursäkta, men det är faktiskt sant!) och usb-minne mellan datorerna för att filhelvetena inte går att öppna. SUCK!!! Kommer för övrigt att medverka på torsdagens årsmöte via högtalartelefon =) Det är ju också en variant!

Nu väntar jag på att min soulmate ska komma hit och dricka te och kedjeröka och prata om alltings jävlighet (ett Anna-uttryck jag fastnade för en gång). Eller nåt. Och kanske klättra lite i hyllor och skratta sönder oss. Vad vet jag?! Och mer - jag har fått spruta i rumpan idag! Mindre trevlig upplevelse. Detsamma väntar imån, sen blir det droppform. Hoppas komma iväg till rallylydnads-starten på torsdag kväll. Hoppas hoppas hoppas.

JO! En sak som måste dokumenteras är ju även "projekt coca cola-sanering". Hysteriskt roligt, faktiskt - byråkrati så det skriker om det! Fast, det får nog bli ikväll eller så, när jag återkommer med Dagens ängel/änglar. Dagens citat kan jag dock ta redan nu:

Dagens änglar

Alldeles för trött nu, ska bara rista in dagens änglar i sten; (Och Elisabet, tyvärr, liiite mer måste du allt kämpa för att komma med här ;) )

ÄNGEL NR 1. Sussi för allt tåååålamod och sällan sviktande hopp du har med mig!

ÄNGEL NR 2. Anna av samma anledning. För att ni kämpar för mig när jag inte själv vill eller orkar.

ÄNGEL NR 3. Per för kloka ord och för att han ser mig för den jag är, eller blir, eller vad det nu kan vara...

ÄNGEL NR 4. Emma för att du är helt fantastisk! Så stolt över dig med gruppen (och allt annat!) Love you siz!

Dagens dikt

På dagens meny blir det en dikt av Nils Ferlin. (Tack Meja som gav mig den från början.) Kanske något dyster, men det passar å andra sidan min sinnesstämning. Denna dikt talar till mig idag, precis som "Addicted" gjorde häromdagen. Punkt.

Av ständig oro för stort och smått

jag blev alltmera en igelkott.

Gott folk som klampar min väg förbi

de viskar ofta om hysteri.

Och några talar om stämning

och de moderna om hämning.

Gott folk må prata vad helst dom vill:

mej kryper ingen för nära till.

Jag har en fullgod repertoar

av tricks och konster till självförsvar.

Jag önskar inte bli biten

fast jag är konstig och liten.

Ja, konstig är jag till övermått

och en besynnerlig igelkott.

Ty dessa spjut som jag sträcker ut

har genomborrat mej själv förut.

- Så ber jag, vänligen, bara

gott folk att låta mej vara.

Har tankar på att överföra min dagbokstradition med "Dagens ängel/änglar" även hit. Vad tros om det? Ex. från gårdagen:

Dagens ängel nr. 1: Elisabet för en kommentar i bloggen, och en sms-kram när den behövdes som mest.

(Dagens ängel för idag kommer alltså senare ikväll/imån om ni, kära läsare, så önskar.)

En annan värld

Igår skulle jag klivit in i en annan värld - Årets Göteborg Horse Show. Att vara med och jobba där är nästan som Narnia, förutom att ingången inte sker genom en garderob. Man är så heeelt uppe i gemenskap, arbete, stress mellan varven, tävlingar, hästar, umgås med "en-gång-om-året-vänner" att hela resten av världen kopplas bort. Som om tiden utanför stod stilla under fyra intensiva dagar inne på Scandinavium Det är...underbart! Istället ligger jag under gula landstingetfiltar (visserligen också i "en annan värld"). Fördriver tiden med kaffe, dator, kaffe, te, dator, kaffe, kaffe och rökning i en inglasad fågelholk (fast de kallar det balkong...!). Idag har jag dock varit galet trött och sovit hela förmiddagen - skönt!!! Alltså bara hunnit med 2 koppar kaffe + 2 rök"pauser". Ängeln Emma var ju här och lämnade lite filmer också att fördriva tiden med. Börjat på Harry Potter =)

Och vet ni? Det jag sörjer mest av allt för att jag inte kan vara med på GHS är att jag också missar att se Sarah och Combat och deras shower! Ska VERKLIGEN försöka fjäska mig till att kunna komma dit!

Återkommer senare med ett "dagens citat/visdomsord/dikt". Tar det vid den gemensamma datorn där jag kan lägga in bilder också.

Änglar finns!

Hade precis besök av två änglar och för en stund var allt mörker borta med vinden!

"Friends are Like Angels Who Lift Our Feet When Our Wings Have Trouble Remembering How to Fly"

Tack Emma och Anna!

Obalans

Det är obalans i mina vågskålar. Varför, VARFÖR måste jag vara född i vågens tecken?! (Hade livet varit lättare annars...?)

Dagens tanke:

"En man på gatan pekade upp mot himlen och ropade: - "Se, en ängel! De förbipasserande skrattade åt honom och sa: - "Det är bara moln, din idiot". Tänk så underbart det vore att se änglar där andra bara ser moln, och så sorgligt att bara se moln där änglar finns." /källa: okänd

Addicted

Visst är det märkligt ändå med låttexter. Man kan lyssna på en låt till leda och plötsligt en dag känns det som att den liksom talar till en. Eller så är det kanske bara jag som känner så? Hur som helst så fick jag en sån "uppenbarelse" igår, när jag lyssnade på Kelly Clarkson, "Addicted". Skrämmande, men det är precis så det är! Precis så det känns! Så här kommer den, förklaringen till att jag sitter på en sluten avdelning trots att jag hade lovat mig själv att aldrig hamna här igen:

It's like you're a drug

It's like you're a demon I can't face down

It's like I'm stuck

It's like I'm running from you all the time

And I know I let you have all the power

It's like the only company I seek is misery all around

It's like you're a leech

Sucking the life from me

It's like I can't breathe

Without you inside of me

And I know I let you have all the power

And I realize I'm never gonna quit you over time

It's like I can't breathe

It's like I can't see anything

Nothing but you

I'm addicted to you

It's like I can't think

Without you interrupting me

In my thoughts

In my dreams

You've taken over me

It's like I'm not me

It's like I'm not me

It's like I'm lost

It's like I'm giving up slowly

It's like you're a ghost that's haunting me

Leave me alone

And I know these voices in my head

Are mine alone

And I know I'll never change my ways

If I don't give you up now

It's like I can't breathe

It's like I can't see anything

Nothing but you

I'm addicted to you

It's like I can't think

Without you interrupting me

In my thoughts

In my dreams

You've taken over me

It's like I'm not me

It's like I'm not me

I'm hooked on you

I need a fix

I can't take it

Just one more hit

I promise I can deal with it

I'll handle it, quit it

Just one more time

Then that's it

Just a little bit more to get me through this

I'm hooked on you

I need a fix

I can't take it

Just one more hit

I promise I can deal with it

I'll handle it, quit it

Just one more time

Then that's it

Just a little bit more to get me through this

It's like I can't breathe

It's like I can't see anything

Nothing but you

I'm addicted to you

It's like I can't think

Without you interrupting me

In my thoughts

In my dreams

You've taken over me

It's like I'm not me

It's like I'm not me

Jag önskar att "you" var en fysisk person, något att ta på, men "you" är bara i mitt huvud, i min själ. Okey, det här blev ett intimt och självutlämnande inlägg. Det ska inte hända för ofta, promise!

Avslutar med ett citat ur "vänner-boken" som jag citerade ur igår. Väljer ett som liksom igår passar in på situationen jag är i nu:

"Ett delat skratt skapar vänskapsband. När människor skrattar tillsammans upphör de att vara unga eller gamla, lärare eller elever, chefer eller anställda. De blir då istället en grupp människor."

Om vänner

Sussi var och hälsade på mig igår och hade med sig en liten present till mig: "Lilla boken om vänskap". Finns mycket tänkvärt däri och tänkte dela med mig av några citat här.

Förord: "Vänner muntrar upp dig när du är ledsen och gör dig ännu gladare när du redan är på gott humör. Vänner stöttar dig när du inte har det så lätt och bär dig när du har det riktigt svårt. Vänner delar sitt liv med dig och låter dig dela ditt liv med dem."

Det där är nog exakt min syn på vänner. Jag inser också att jag inte är någon vidare bra vän, jag orkar sällan med mig själv och ännu mindre andra. Mina vänner finns i mitt hjärta, men jag är nog dålig på att visa hur mycket jag uppskattar er! Jag hoppas - och tror - ändå att ni vet...! Ok, nogtjötat, här kommer fler citat som tilltalar mig:

"En vän är någon som går in när resten av världen går ut" /Walter Winchell

"En vän är den som lyser upp när hela världen har slocknat" /Alban Goodier

"Om du försöker leta efter en vän kommer du att märka att de är mycket sällsynta; om du försöker att vara en vän kommer du att finna dem överallt" / Zig Ziglar

"En vän är en gåva som man ger till sig själv" /Robert Louis Stevenson

"En vän är någon som genomskådar dig men ändå uppskattar utsikten" /Wilma Askinas

Och så till det mest talande citat för tillfället: "En riktig vän står aldrig i vägen för dig, såvida du inte är på väg utför" /Arnold H. Glasgow

Finns sååå många fler citat jag verkligen tycker om, men de kommer en annan dag. Och till er, mina vänner, ni vet vilka ni är och jag älskar er!

Oroväckande vanor

Jag misstänker starkt att Fenix passiva rökning har fått honom att utveckla ett oroväckande tobaksberoende. Igår kom jag på honom med att vandra runt med detta fynd:

Frågan är - vem köper ut åt honom, och hur finansierar han det???

Adelia växer så det knakar. Så underbar är hon, lilla dockan (Hmm, Sussi-uttryck). Här sover hon hos farmor (farmor/mormor/mamma/Bitte...för mig har hon numera alla dessa namn.) Och kofta ärvd av mig, stackaren. Dock har hon rätt gott om "egna" kläder också och faster Zara har lovat att skämma bort henne =) Mina going-djur är inte alltför entusiastiska över att det dyker upp en paparazzi när de ligger och sussar sött, men är man söt får man skylla sig själv. Eller?!

För övrigt då?! Varit en hel del RSMH och hund det sista. Har ingen energi alls för tillfället men livet tar inte riktigt hänsyn till det. Ni vet väl alla hur det är, misstänker jag.

Uppdatering om arbetsförmedling och försäkringskassa; Inom 4 månader ska jag vara uppe på heltid, tycker de, dock mest för att "visa att det inte fungerar så att man kan gå ner i tid igen". SUCK! Har hört det där så många gånger om allting, undrar bara varför de måste se ett misslyckande istället för att lyssna till egen erfarenhet? Kanske för att de inte vet vad ett misslyckande betyder för en med Diagnos Duktig?!

Ska inte vara så negativ egentligen. Jag har nämligen haft turen att få både en fantastiskt bra hanläggare vid AF och vid FK! Få förunnat, har jag förstått.

MMS mottaget

MMS mottaget: 2009-01-27, kl. 13:37 Avsändare: Fenix (från mamsens telefon)

"Hej mamma! Jag älskar mormors säng nästan lika mycket som jag älskar dig. Kram Fenix"

Antar att jag får vara nöjd med det...han älskar den ju trots allt inte mer än mig i alla fall, men visst är det underbart att med nöd och näppe besegra en säng!?!

Mera bilder...

Orkar inte skriva så mycket idag heller, passar däremot på att lägga ut lite fler foton;

Adelia ca. en vecka gammal

Karisma

Har nog aldrig träffat en katt med mer temperament, men rolig är hon till tusen!

Fenix och Eldo

Älekulla-visit och Fenix och jag tog en promenad med Eldo.

Julafton 2008

Adelia lyckades sova sig igenom nästan hela sin första julafton - tänk om man kunde ha det privilegiet även i senare ålder! =)

Till höger med mamma Johanna -->

Fallen ängel...

Jag snubblade ju bara till...

Siffror och bilder

Fenix, Slättadamm

Har inte mycket att skriva förutom att jag spyyyr på siffror och jag ska aldrig mer skriva några bokslut i hela mitt liv! (I alla fall inte ekonomiska sådana...!)

Därför tänkte jag passa på att lägga ut lite nya bilder istället:

Skumtomtesäsongen är slut - hur överleva?

Fenix provar mormors jacka =)

Karisma the queen

Bus med Lukas på fotbollsplan, Slättadamm

Hällsvik, januari 2009

tvivel

Här står livet i farstun, så nära inpå men det är nåt som gnager ändå

Det kallas tvivel, det där som stör Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör och jag ser hur du tänker på nåt hur du längtar dig bortsom en fågel i bur En obehaglig distansen konstig känsla nånstans Det känns tomt - eller hur?

Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår när du somnar om natten, precis som jag utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset Du lever för skratten, precis som jag /Winnerbäck

Mitt allmäntillstånd...

Den där själsliga smärtan och obefogade tomhetskänslan är svår, men svårast är ändå att inse att det var precis såhär det var! Det var såhär det kändes under större delen av min uppväxt och det gör ont! Jag hade glömt, vill inte minnas. Varför?

Tandlös

Kom nyss hem från tandläkaren. Skulle bl.a göra en undersökning för att se om mina "fejk-tänder" ska göras något med innan försäkringen går ut när jag fyller 25. (För er som inte vet, blev trampad av hästen Ragnhild för några år sen och har 5 skadade tänder därifrån). Och mycket riktigt, båda plaststiften ska bytas ut så snart blir jag kallad till specialisttandvården för att dra ut de halva tänderna som sitter kvar under och operera in titanskruvar =S Ser inte alls fram emot det! Och inte heller mot att gå utan framtänder under den tid det tar mellan de drar och till de nya kommer... Suck! Kunde de inte gjort det från början när det var meningen, så hade jag sluppit nu?!?

Helgen tog vägen var då? Fredagkvällen spenderades i Torslanda IK:s klubbstuga där vi hade kalas för morfar som fyllde 84 år. Han har blivit så drivande sen mormor gick bort. Han har visserligen alltid varit väldigt aktiv men ändå inte som nu. Underbart att se! Och kalaset var riktigt lyckat, med räkor, goa små kusiner, underbar brorsdotter och massa pingisspelande. Kanske skulle ha alla våra kalas i klubbstugan?! Praktiskt med en TIK-morfar ibland =) Och Adelia, underbara! Jag älskar denna lilla människa så mycket redan! Kan inte låta bli att undra dock, är det bara jag som känner det där enorma tomma hålet när man sitter hela släkten samlad? Hur kan någon vara så frånvarande och så närvarande på samma gång? Mormor, du fattas mig!

Lördag slappade jag hela dagen och kom inte iväg till RSMH förrän vid halv3. Satt där och spydde på siffor fram till kl. 19 när de äntligen gick med på att vara på min sida! Tackar vi för! Den 26:e (?) februari är det årsmöte och då är det goodbye med kassörsuppdrag för 3 livstider framöver - i alla fall för föreningar med 3 olika bokföringar som då och då går ihop och mest är allmänt krångliga för att jävlas! Lämnade Bjurslätts Torg vid 19-tiden som sagt och hämtade upp Emma. Vi åkte upp till klubben för lite promenad och agility. Blev även lite skott-träning för Fenix och jag var så himla nöjd med honom! Fattar inte att det är samma hund som låg i gräset och skakade när de smällde för mindre än ett halvår sen.

Söndagen började som vanligt med RSMH. Riktigt trevligt, flera av "mina tjejer" där; Meja, Liisa och Emsan. Efter att vi bommat igen körde jag in mamma och pappa till stan för biokväll som jag bjöd dem på eftersom de var så himla snälla och tog hand om min hund (och mig) när jag var helsjuk mellan jul och nyår. Därefter hämtade jag upp Emma och vi tog en promenad i Svarte Mosse. Tackar för promenadsällskapet, Ems!

Vilse?

Står i ett vägskäl och är så förbannat medveten om allt jag borde känna; hoppfullhet, glädje... Listan är lång. Men allt jag känner är hopplöshet, press och en enorm tomhet. Stressad och orkeslös på samma gång, rastlös men (emotionellt) apatisk. Har jag gått vilse i den mörka tunneln igen?

Förlåt mig för det bittra inlägget...!

Och TACK till änglarna LENA och SARAH (och alla högre makter) för Fenix. Lena för att du födde upp och sålde mitt underverk till mig (trots att jag är jag!) och Sarah för att du hittade honom åt mig. Fenix kan alltid få mig att känna värme och le ända in i benmärgen, han får mig att leva!

Gott nytt år!

Jaha, då har det gått ett bra tag sen senaste uppdateringen igen! Ska försöka komma ihåg vad som hänt då...

Mamsen och jag stack iväg till Lübeck på julmarknad över 1:a advent. Har jag skrivit det? Hade en mysig helg med en hel del shopping. Lite småklurigt att få med alla inhandlade änglar hem =)

Lite av det nyinhandlade...

Mer då?! Fenix fick till sitt förtret vara Rudolf på Bt1:s luciatåg den 12:e december. Alla tyckte att det var ganska kul utom han själv! Men dumsnäll som han är fann han sig i det och allt gick hur bra som helst ända tills de skulle tåga ut och Rudolf hittade kakor på golvet och började beta... Nåja, det kan man väl unna honom efter den upplevelsen!

Två dagar senare, den 14:e december 2008 föddes ett nytt litet mirakel till denna jord och jag blev faster =) Välkommen Adelia och grattis Daniel och Johanna!

Adelia några timmar gammal

Jul och nyår kom och gick... Har varit på RSMH nästan alla röda dagar, så även jul- och nyårsafton. Passade även på att var sjuk lite i mellandagarna.

Senaste veckan har förutom rsmh bestått av biobesök; Australia (rekommenderas starkt!!!) och Allt flyter (ingen favvofilm direkt men helt ok) och My Dog. Ska in nu också och kolla när Sarah och Combat inviger BIS-finalen med freestyle. Nice vill jag lova!

Ännu en vecka till ända

Onsdag 5/11

Tillbringade natten i Hällsvik. Skulle köra pappa till jobbet på ons morgon för att kunna ha bil under dagen. Kl. 08.00 inrättade jag mig i Angered, på Gunnareds Gård närmare bestämt. Vi var tvungna att ha ytterligare en förberedelsedag inför brukarrevisionen vi ska göra nu på fredag. Fortfarande är vi inte helt klara med frågeformuläret dock och vi har definitivt lärt oss att det tar tid! att utforma ett helt nytt frågebatteri.

Efter detta möte åkte jag tillbaka till H-vik för att hämta hunden, sedan till Mölndal för lite träning som gick fullständigt åt helvete. Höll därför inte på så länge heller. Efter nån timma på klubben blev det ännu en tur till Hällsvik för att använda köket. Skulle storbaka till medlemsmötet dagen därpå. Vid 18-tiden hämtade jag upp pappa på jobbet, blev körd till Bt1 för att lämna av kladdkakorna (gjorde det lätt för mig!) och sen till Sussi där jag spenderade lite av kvällen. Veronice och Thomas kom även hit och pratade och drack te med mig en stund lite senare. Tack änglar!

Torsdag 6/11

Ganska slapp dag. Hade medlemsmöte som blev väldigt lyckat med bra diskussioner och vettiga förslag. Blev hämtad av mamma och åkte ut till Hällsvik en stund för att hämta bil.

Fredag 7/11

Tack Johanna för en trevlig dag på Ullared! Kom hem 800 kr fattigare men en massa pysselsaker, tuggben och en och annan leksak till Fenix, en tröja, lite strumpor, farsdagspresenter mm. Och skumtomtar såklart! =)

Lördag 8/11

En lugn förmiddag. Åkte ut till Hällsvik för en promenix vid havet med mamsen innan fars dags-fika hos morfar. Det blev jag, mamma och pappa, Daniel och Johanna, Johan och morfar. Mithi stackaren låg hemma och var sjuk. Direkt från morfar till min agilitykurs på GHU. Orkar inte skriva så mycket om den, gick inget vidare. Eller ja, som vanligt - de bitarna som funkar går riktigt, riktigt bra men däremellan har vi hamnat i ett riktigt bakslag. Har ju funderat på att stryka mig från Varberg på lördag, men bestämde mig igår för att ändå åka med men bara vara med i hoppklassen där ju inte gungan är med som är det största problemet nu. Efter att ha tjötat lite med Twin på msn för en stund sen ombestämde jag mig nog lite till. Blir nog så att jag kör agilityklassen också men bara delar av banan.

IDAG

Hade öppet på Bt1 ihop med Emma idag, min lilla elvisp. Trevligt, trevligt. Tack sötis! Blev lite äppelpajbakande, kaffekokande, tjöt och en hel del pingisspelande. Efter stängningen var vi inne en sväng på Netto för att kolla efter material. Börjar bli dags att börja göra julkort nu. Har beställning på 16 st än så länge och är trött på att sitta med det i sista sekund - som alltid. Nån som vet nån som kan tänkas vilja köpa handgjorda kort (inte bara jul såklart) så hänvisa gärna till moi...! =)

Ok, resten av kvällen; Långpromenad med Fenix, bingolotto utan vinst och lite tv-tittande och "städning av datorn". Nu skulle jag vilja sooova snart men det är väl inte möjligt?! Nån som vet om John Blund har npt journummer man kan sms:a till???

Snart jul?!

Tiden flyyyger! Nån mer som märkt av det? Var tog sommaren och hösten vägen? Nu står vi här i minusgrader med julafton runt hörnet... Varit mycket prat om jul idag, överallt. Att det är snaaart! Hur gick det till egentligen? Jag hänger inte alls med...!Det är väl lite där jag befinner mig nu överhuvudtaget - jag hänger inte med! Känner mig inte riktigt närvarande i nånting, ändå är det mycket som händer, mycket att göra (och ännu mer som borde göras!). Fullt upp hela tiden och långa "arbetsdagar". Kom att tänka på det nu ikväll, när vår ordförande hade beordrats sjukskrivning - det är bara det att han redan är sjukpensionär. Jag är nog också snart i behov av sjukskrivning, men det går inte att sjukskriva en sjukskriven! Snarare så att jag är i behov av vila, av att komma ikapp och landa, att bara vara ett litet tag om jag inte ska tillbaka till där jag brukar hamna med jämna mellanrum (brukaT!?!) Men hur gör man för att vila och bara vara, när det är för mycket som hänger över en. När en uppgift är klar väntar en ny och det finns inga direkta arbetstider att hålla sig till. Jag har inte riktigt förmågan att kunna slappna av när jag vet att jag har en massa som jag inte är färdig med. Gäller väl att hitta det där inre lugnet, för färdig kan jag jag ju inte bli. Bara en massa svammel nu, jag vet. Känner mig alltid stressad nu för tiden, en tryckande inre stress. Dels då för alla de här praktiska sakerna som ska hinnas med, hemma och i RSMH - och helst hinna och orka vara lite social där emellan (vilket jag inte lyckas med så bra för tillfället...). Men även stressen över ovissheten, kraven, pendlande motivation, allt det där. Sommaren närmar sig med stormsteg och sen är det meningen att jag ska ut och jobba, plugga eller något annat. Samtidigt kommer jag att påbörja en ny behandling två dagar i veckan i Borås och jag tänker inte släppa RSMH utan ha kvar det till en viss del. Helst av allt vill jag behålla både grupper på kvällstid, föreläsningar etc. på dagtid och helgöppet men...det kanske inte är riktigt rimligt?! Hur gör man då för att prioritera när allt känns lika viktigt och lika motiverande??? Inbakat i hela den här "ut-och-jobba-stressen" cirkulerar min älskade lilla Fenix runt som ett frågetecken. Han är ju trots allt det jag i alla fall vill prioritera först av allt, och redan nu är det ett pusslande med honom på dagarna... Vill inte att han ska vara ensam för mycket och för tillfället är mamma hundvakt nästan jämt, känns det som. (En viss överdrift kanske...) SUCK!

Operabesök

Idag har jag varit kulturell! Varit på Göteborgsoperan och kollat in Mary Poppins med mamma, Johanna och Mithi. Kan absolut rekommenderas! Visste knappt vad den handlade om, än mindre kände jag igen låtarna men den var underhållande på alla sätt och vis. Ofta kan det lätt bli lite segt om man inte har hört nåt innan, tycker jag, men inte i detta fall. Bra story, bra koreografi, skådespel etc. Och rolig! Tack mamsen!

Efteråt gick vi till Movie Art för en fika innan det bar av hemåt. Ett av mina favoritcaféer.

Igår kväll var det träning på GHU för Fenix och mig. Gick...sådär. Jo, men jag är väl rätt nöjd. Han var dock rätt ofokuserad men när det väl funkade gick det superbra. Ett kontaktfältsfusk på A-hindret, annars gick balanshindren bara bra. Även gungan som han ju varit väldigt skeptisk till innan gick bra. Han är fortfarande något osäker, men han tar den utan problem.

Igår var vi vid graven och Fenix var såklart med (bilden). Jag älskar verkligen kyrkogårdar, speciellt såhär vid högtider när många gravar har tända ljus. Det är en sån underbar stämning, så paradoxalt- så dött men ändå så levande! När jag bodde i Majorna var jag ofta ute och gick på Västra kyrkogården och passade på att tända ett ljus för GB i minneslunden. Min farfar ligger ju även där uppe så jag var och "pratade med" honom. Oj, vad det var längesen nu, allt det där.

Förutom musikalen har jag inte gjort så mycket idag. Åkte ut till Hällsvik för att kolla på Idol som jag ju missade igår för träningen. Har även byggt ett långhopp, tänkt göra det länge men inte varit riktigt bygga-sugen. Det blev rätt bra i alla fall, bättre sent än aldrig! Eller?! Hmm, passade på att putta till en pall med en hammare på medan jag höll på, vilket resulterade i att hammare inte längre låg på pall utan hammare hamnade på golv - via min fot! Har numera mer blåfärgade delar av foten...! Nitlott var det ja, tur att jag lever upp till min titel =)

Bemötande och inflytande

Jaha, så rullade tiden på igen och inget bloggande har det blivit på några dagar. Så gick det med den skärpningen...!

Tisdag och onsdag försvann i ett par intensiva utbildningsdagar i Alingsås. RSMH:s bemötandeutbildning och mitt första föreläsningstillfälle i dem. Roligt, roligt! Var rädd att inte riktigt kunna beröra utan prata som den "robot" man blivit tvungen att bli vid alla nya myndighetsmöten där man mer eller mindre tvingas vända sig själv ut och in. Så blev dock inte fallet och det var hur kul som helst! Känner mig enormt motiverad att fortsätta med det här nu, jätteroligt!

Igår, torsdag, var mamsen och jag ute och plockade granris med mera på förmiddagen, sen var det handledning med Anneli och Axel och efter det bar det av till Torslanda där jag (och mamma) gjorde gravdekoration - ny något udda hobby?! Tyckte dock inte att resultatet blev såå illa för ett första-gångs-försök.

Nya tag?!

Nej, nu får jag faktiskt ta och skärpa till mig! Du har så rätt, twin, det har varit den 7:e oktober alldeles för länge nu!

Ska jag försöka ta igen det här nu då?! Njae, ingen större idé att försöka knö in de senaste veckornas händelser här så jag tar lite smått och gott...

Två födelsedagar har i alla fall hunnits med, Fenix och min. Fenix hade 2-årskalas hemma den 9:e med massor av presenter, leverpastejbakelser med 2 ljus i (såklart) och slips runt halsen - till min kära uppfödares fasa! =)

Själv hade jag lite släktkalas hemma hos Daniel när jag fyllde. Riktigt mysigt faktiskt men tomt, tomt, tomt. Mormor fattades!

Caféet stängde för säsongen i lördags. Känns lite tomt det också, på nåt sätt fast rätt skönt. Det var bra kallt att stå där i helgen!! RSMH-arbetet är igång för fullt igen efter några slappa veckor efter veckostängningen av Slättas. Imån bär det av till Alingsås för en tvådagarsutildning i bemötande där jag ska vara "brukarföreläsare". Har dock inte riktigt klart för mig vad jag ska prata om fortfarande och känner mig inte alls lika taggad som jag har gjort innan. Men det löser sig alltid! Jag älskar ju att prata inför folk så jag lär väl komma igång när jag väl är där. Dessutom är det Petri som inleder med sin film imorgon vilket betyder att jag inte ska prata förrän på onsdag och har alltså hela kvällen på mig imorgon. Tror inte heller att det är bra om jag är alltför förberedd utan tänkte bara ha några viktiga "ha med-grejer" klart för mig samt inledning och avslut. Vi får väl se hur det går, jag återkommer =)

Träningen med Fenix går framåt, sakta men säkert. Han blir allt säkrare vilket känns skönt. Inte minst märks det på A-hindret som är favoriten. Har inte tränat det så mycket, har mest varit Hällsviksträningar det sista. Vanligtvis klarar han kontaktfälten super också. Sista gångerna nu har det väl gått sådär när vi tränat, men jag tror att det beror mest på mig. Jag är okoncentrerad och det smittar av sig på Fenix. Tävlingen den 15:e närmar sig och jag börjar bli nervös. Det kommer att gå åt helvete! (obotlig optimist!) Försöker få mig att tycka att resultatet inte är så viktigt, att det är bra träning och vad jag vill är ju att se hur han uppför sig (och hur jag uppför mig) på tävling. Kul kul att Sarah och Combat ska med på samma tävling i alla fall!

Sista punkten för idag; mormor. Jag förstår inte att jag inte vänjer mig vid tanken, att jag inte bara kan acceptera och leva vidare. Jag saknar henne så enormt och det upptar mina tankar (och känslor inte minst) större delen av dagen. Jag har ångest, är okoncentrerad, ledsen... Suck. När ska det ta slut? Hur gör man för att gå vidare? Det var väntat, hon var gammal, allt det där vet jag, men det går inte riktigt in... Skulle ge vad som helst för att få ha henne hos mig, även fysiskt. För jag vet att hon är med mig, känner det ofta. Men jag saknar hennes kramar och mest av allt saknar jag hennes skratt. Underbara mormor, älskad, saknad! Alltid!

Lördagens träning

Lördag: Agilityträning för Fenix och Zara på GHU

Teori Vi pratade om massage, stretching, uppvärmning och nedladdning. Massagen ska jag nog inte ägna mig åt kanske, men bra uppvärmningstips. Exempel (inte bara för uppvärmning); 8:or mellan benen och cavalettibommar. Bra bra. Pratade också lite om kontaktfältsförväntning som vi skulle träna på sen, men inte om några konkreta förslag på hur vi skulle jobba på det.

På planen Hade två olika "banor" som vi körde. Nr 1: Hopphinder, balansbommen, tunnel, hopp, hopp, vänd, hopp, hopp, slalom, balansbommen och hopp.Första rundan lång startsträcka innan han kom igång, sen gick det bättre och bättre. Jag var enormt nöjd!

Så var det då dags att byta "bana": Hopphinder, gungan, hopp, tunnel, hopp, hopp, slalom, hopp. Dock började de precis skjuta då så det blev mera skotträning för Fenix än agility. Jag var dock om möjligt ännu mer nöjd med att ta mig runt banan i ½ km i timman med koppel på och godis efter varje hinder. Han har vägrat ta godis innan när ´han blivit skrämd så bara det såg jag som ett enormt framsteg. Hoppas på sikt att det kan försvinna nästan helt, hans skotträdsla. Jag är även imponerad över att han stannar på kontaktfälten som han ska och till och med har lite fart neråt.

Sammanfattning; halva träningen gick över mina förväntningar. Han var taggad och framåt. Resten av halvan - också kanon, men inte i agilitysyfte (bortsett från gungan då, som gick bra i båda syftena) =)

Vi har tyvärr inget bryggkaffe...

Torsdag: Mamma hämtade upp mig hemma kl. 09.30 och skjutsade mig till Mölndal och KC "på väg till " tandläkaren. (Tack!) Två timmars diskussioner, givande och roligt. Själva utbildningen i sig är kanske något "flummig" men tja, ändå vettig. Liksom. =) Börjar i och för sig att se mer och mer struktur i det. Det finns ramar men innanför dem är det väldigt fritt.

Kl. 12.00 var vi klara och jag åkte in mot stan. Mamma hämtade upp Fenix hemma hos mig och tog med honom ut till Hällsvik. Själv mötte jag upp Axel och var och fikade på Espresso House. Min vanilla latte var inga problem med, men Axel som skulle ha en vanlig kaffe fick tänka om; "Vi har tyvärr inget vanligt bryggkaffe!" Lite roligt, tyckte jag. Efter cafébesöket var det dags för handledning. Anneli, Axel och jag satt hos Zelma i 2 timmar och pratade, pratade och pratade lite till. Blir nog väldans bra det här, tror jag!

Skulle till In-Ex (favoritaffären!) efteråt och köpa fotohörn till Unas album. Tänkte att jag skulle passa på att gå i stan en sväng också, är så sällan det blir av nu för tiden. Men...när jag skulle in på In-Ex var klockan nästan halv5 och jag kom på att jag skulle klippa mig och göra slingor kl. 18. Så det blev bara en affär för min del, bra för min ekonomi med andra ord =) Ner till centralen, bussen till Hällsvik, hämta hunden och sen mot Bräckehill. Var hos Sussi typ 10 i 6 och vi gick in till hennes frisörgranne för att bli fina i håret =) Blev även lite te-drickande och tjöt hos Sus efteråt.

Fredag

Körde pappa, Johan och Daniel till flyget imorse. De är nu på väg till London för att kolla på fotboll (!). Hmph, när man kan shoppa!!! Jag hoppas att de tänker på att nån fyller år snart ;o)

Kom halvvägs till Bt1 innan pappa ringde och bad mig vända. Idiot, han hade en morakniv i väskan (inte första gången!) som jag fick åka tillbaka och hämta upp. Hade nästan varit billigare för honom att köpa en ny (och enklare för mig!). Sen till kontoret då för att komma ikapp en maaaaassa som jag har liggande. Även hunnit med en pingismatch och klättrat lite på listan i vår turnering här. Nice, nice.

Blir inget café idag. Ska vara skurar och det är kallt! Får lite dåligt samvete dock, framförallt om det blir skitväder i helgen... Men men, jag ska åka och titta på födelsedagspresenter till Fenix istället. Han blir 2 år på torsdag.

Låt mig presentera:

KARISMA

Född: den 14 mars 2008

Den 28:e april var Fenix och jag hos Marcus för att titta på tre drygt 6-veckors kattungar. Alla tre var vita i grunden, en med svarta och tigrerade fläckar, en med enbart gråtigrerade och en sköldaddsfärgad. Först fastnade jag för den sistnämnda, som dock inte riktigt fastnade för Fenix. Den av dem med svarta inslag ville inte alls komma fram, medan den gråtigrerade nosade på Fenix innan den kröp upp och la sig tillrätta i mitt knä - jag var såld!

Senare samma eftermiddag var jag och hämtade detta lilla underverk, som jag då trodde var en hane och fick namnet Zeb. Bara 6 veckor och 4 dagar gammal (alltså 5½ vecka innan rekommenderad leveranstid) anlände Zeb till sitt nya hem. Fd ägaren hade då missat på en månad och trodde att de var en månad äldre och därmed bara 1½ vecka för tidigt levererad.

Fenix tog på sig mamma/ storebrorrollen direkt. Första natten sov Zebbe under min haka, därefter var "han" och Fenix ett. De lekte ihop, åt ihop, sov ihop... Snart upptäckte jag att min lilla hane hade bytt kön - han var en hon och fick istället det passande namnet Karisma.

Karisma vande sig snabbt vid sele och koppel och att vara ute och gå med mig och Fenix. Även där tog hon efter Nixen. Bilar och mopeder hör inte till det bästa hon vet, men trädklättring är roligt, roligt!

"Ett gott skratt förlänger livet" sägs det, och i så fall blir jag gammal. Hon är en riktig clown, min lilla katt. Tillsammans med Fenix hittar hon på grejer jag aldrig trodde att jag skulle få (/behöva!) uppleva.

Karisma är en av mina änglar. Hon är precis den katt jag alltid velat ha; busig och levnadsglad, gosig, personlig och social, påhittig och aktiv, kaxig och otroligt kärvänlig! Jag hoppas att jag kommer att få ha henne hos mig i många, många år, och att hon fortsätter att vara den fantastiska lilla individ hon är idag!