Lite smått och gott sen sist

Morr! 

Nu är det ta mig tusan dags att blogga!!!

Skolan är avslutad, jag har ett jobb (!), semester är planerad, fritid har saknats, ny familjemedlem har tillkommit...

Jag tvingas helt enkelt att inse att det gått lite för lång tid sedan sist för att det ska vara möjligt att göra en rättvis sammanfattning av vad som hänt under tiden,

så här kommer helt enkelt ett axplock:

Hunderi har givetvis varit vardag.

Lappiskärlek!

 

Weeeiii, flygande kines på väg!

Något agilitypass har hunnits med:

Camilla provade också lite:

 Och här har vi då nya familjemedlemmen.

Visst är hon vacker?

Hon heter Iris, döpt efter favvo-chinchillan.

 För er som undrar var den gamla, bättre (sämre!) begagnade cykeln tog vägen, kan jag upplysa om följande:

Astrid-Hulda har gått i pension. Hon delar sovrum med Iris, men då jag misstänker att det ger henne ett rågat mått av mindervärdeskomplex ska jag istället skänka henne för organdonation.

Nån som (vet nån som) är intresserad?

Midsommar och finaste E:s 30-årsdag firades i Kumla och Örebro tillsammans med V och T.

Mysigt värre!

Roliga kundvagnar i Kumla!

Alltid mysigt att träffa barnen. Love!

Jäntan var lika pigg som vi andra dagen efter ;)

Canvastavlan var en av presenterna från mig, V och T.

 Är faktiskt nöjd med fotot.

Min ambition var; svartvit bild med känsla av harmoni.

Hur tycker ni att jag lyckades?

Mer då?

Har äntligen lyckats organisera i mitt badrum med hyllan jag köpte i julklapp till mig själv. 

Detta blev möjligt tack vara V!

 

Håller på med staketmålning i H-vik.

Innan målningen påbörjades skulle staketet högtryckstvättas och dessutom grävas fram lite här och var.

Evighetssysselsättning!

Lite scrappande har det också blivit sedan sist:

Äntligen har lampan blivit klar!

 V fick intala mig att allting inte behöver vara perfekt på en hemmagjord lampskärm, 

och ska jag tro på det så kan jag kanske våga vara lite nöjd.

Ett verk som jag är mindre nöjd med är det här,

men varför inte lägga ut lite sånt också?

Ett kort till Elin.
Kände mig inspirerad av henne när jag gjorde det,

så det var nog meningen att det skulle till Örebro.

 Mera (ny)scrappat finns på min skaparblogg som jag faktiskt lyckades uppdatera för några dagar sen.
Klicka här för att komma till ZaraLinnéa-bloggen.

Avslutar med att säga att det bara är FYRA dagar kvar till min och V:s årliga resa, en av de två bästa traditionerna jag har.
I år ska vi bo i den här stugan (i Mönsterås) och jag längtar något enormt!!!

Det får vara allt för nu.

Syre

De där djurena, alltså.
De är mitt syre, utan dem skulle livet inte vara möjligt.
Djur har alltid spelat en stor roll i mitt liv, kanske den största?
Jag har varit fast, från första katten Randis till sista tillskottet Ola.
(bortsett från Jäntan men hon är ju inte min. Hon har bara kidnappat en del av mitt hjärta)

Lite märkligt egentligen att mina två största fobier faktiskt är just djur: hajar och fåglar.
Hua!

Hur som helst.
Ett par år var jag djurlös. Mellan 2004 - 2006 ungefär. Den tiden var jag trasig, mer än någonsin.
Jag saknade liksom en bit av mig själv.
Sen kom Fenix. Min fina Hjärter Kung.
Underbara, älskade!
Han var inte bara en pusselbit i livets pussel; han var samtliga kantbitar och hela motivet. Innan honom var pusslet blankt. Trist och meningslöst.
Fenix gjorde mig till en Fågel Fenix, jag reste mig ur askan.

Hjärter Kung

Så kom Karisma och sen Ola. 

De gjorde pusslet komplett.

Prins Bus och Crazy Cat

Det är svårt att föreställa sig att det någonsin har funnits en tid då de inte var en del av mitt liv, min vardag. De som ger mig en mening och ett hopp
- de som är mitt allt!

Tvångskram.
Foto: Älskade V

Amor Vincit Omnia

Kärleken övervinner allt

Vinter!

Vinter och lyckliga lapphundar!