Att jag är kall och egoistisk?
Jag hittar inte all den empati jag skulle vilja ha, som jag haft innan.
Den räcker bara till några få.
Och så får jag ont i själen över min egoism, för jag får inte tänka eller känna så!
Jag saknar mormor och tänker på de där sista dagarna. På hur fint det var, och hur ont det gjorde.
Jag känner själv och lever mig in i det som var istället för att finnas här för den som behöver mig nu.
Som är i samma sits.
Jag känner med henne också såklart, men jag borde kunna stänga av mitt ego!
Varför gör jag inte det?
Stirrar in i lågan för där finns värmen.
Om jag stirrar tillräckligt länge, tillräckligt intensivt, så kanske den letar sig in i mig också?
Jag tycker iofs inte att du är självisk men men det är ju en egen uppfattning man har om man är det eller ej. Du duger bra som du är och finns precis lagom. Annars hade det blivit otäckt ;)
SvaraRaderaDin självuppfattning förstår jag mej faktiskt inte på Zara, du ger betydligt mer än du tar!!
SvaraRaderaDet är i alla fall min uppfattning av dej.
Blir nästan förbannad över att du tänker så....
Tänk tillbaks på hur det var när vi började arbeta ihop. Och tänk på vilket bra stöd bara jag har fått utav dej. Nä , nu tycker i alla fall jag att du ska tänka om och ta till dej det positiva som finns.
Saknar dej !
Bamsekram Ulf
Ogillar det du skriver....du är så bra som du är...kram till dig lilla stumpan:)
SvaraRaderadet där med självbild och upplevelse av sig själv. Det är ju bara jag som vet vad jag egentligen tänker. Men så tillhör du väll dem som typ ALDRIG är nöjd och hellre kämpar i underläge. Vad andra tycker om en är ju också något. Men upplever man något så gör man det och så lägger vi våra pussel för att få i hop våra egna självbilder. Det är så mycket svårare en tusenbittarspussel. Jag tycker du är fin du!!! KRAM
SvaraRadera