Igår kväll skulle jag kolla om jag hade mormors recept på rabarberkräm. Satt där och bläddrade i hennes receptbok och saknaden kom över mig helt totalt. Nu är det snart 3 år sedan hon försvann, T r e !
Under hela min uppväxt tänkte jag, att jag aldrig skulle kunna leva utan henne. Men på något sätt går det ju. Kanske för att hon faktiskt finns med mer än jag tror?
Hur som helst, så gjorde allting bara ont. Hon kändes så vansinnigt frånvarande och jag ville bara ha henne hos mig! När jag hade lugnat mig lite och lagt mig i sängen fick jag för mig att jag skulle lösa korsord, något jag inte gjort på länge. Tog fram en av de flera år gamla korsordstidningarna ur högen som ligger i sängbordet, slog på måfå upp en sida någonstans mitt i tidningen och ja, där var ett korsord löst av mormor. Det enda som var löst i hela tidningen för övrigt.
Och när jag reagerade med att bli lugn och lite glad, förstod jag att hon var där. Då. Just då.
Om ett par timmar ska jag träffa ett par vänner från förr, men innan dess måste jag till Hällsvik och kolla om en nyckel går dit jag tror.
Hjärtat. Jag vet hur det är med saknad, det är hemskt. och det tär på en. Men (kan knappt tro att jag skriver dethär!) man får tänka på det vackra och fina man hade.
SvaraRaderaÄlskar dig syster yster. Jag har postat en grej till dig idag, det är inget speciellt, men bara en sak som får mig att tänka på dig!
puss
snart drar allt elände igång för dig
SvaraRaderaAnonym: Trams. Vem har inte ett elände? Jag har ett elände, min mamma har ett elände, min farmor har ett elände. DIN mamma har ett elände.
SvaraRaderaSkulle det vara ett hot att man kommer få ett elände?
Tss. Du kan själv vara elände.
//Tomas