Äntligen agility!

Det var väldans vad jag har blivit förslappad vad gäller bloggande! Skulle kunna skylla det lite på min kära mor, så det tror jag att jag ska göra. Ja, det är faktiskt helt och hållet hennes fel när jag tänker efter! Då hon har fått som rutin att kolla bloggen när hon borstar tänderna (vilket jag fortfarande tycker att hon då nödvändigtvis inte måste göra varje dag!) gör man bäst i att ha uppdaterat för att undvika en och annan utslällning. Kanske inte riktigt utskällning om jag ska vara petig, men näst intill. Hur som helst. Nu har hon och fadern min flytt landet men hon väntar sig att jag ska sitta hemma och gnugga geniknölarna framför datorn medans de sitter på en uteservering med ett (??? Snarare en flaska va?!) glas vin. Trots att hon inte ens har tillgång till internet där! Nej, då blir det naturligrvis så att jag omedvetet tar tillfället i akt att slarva med bloggandet, eftersom jag för en gångs skull inte riskerar dagliga pikar och "nästan-utskällningar" till följd. Så som sagt, allt är mammas fel!

Insikt: Kom just på vad den stora skillnaden mellan barn- och vuxenliv är! När man är barn skyller man allt på sina syskon, när man blir vuxen är allting föräldrarnas fel. Ett underbart sätt att slippa ta ansvar för sina egna handlingar och värderingar, inte sant?!

Mitt liv består i dagsläget av hund, lite rsmh, hund, trötthet, hund, katt, lite vänner, hund... Ja, det var väl ungefär det. Och kallt kaffe/te! Det var Emma som kom på för ett par dagar sen att jag aldrig någonsin hinner dricka upp en hel kopp med något av ovanstående utan att det blir kallt. Tacka vet jag glögg, det hinner jag med oavsett storleken på kopp! =) Och nu är det nästan bara ett halvår kvar tills nästa glögg- och skumtomtesäsong! (Fast jag har skumtomtat kvar så att jag klarar mig ett tag till.)

Igår hade jag mitt första agilitypass med Ola och det gick bra. Jisses vad (/hur) han hoppar, den lille. Jämfota! Körde ju bara väldigt lite med honom, såklart. Använde mig bara av tre hinder på rak linje framför varann med honom. Och började träna in tunneln. Sen var det dags för Fenix. Han uppskattade inte alls att sitta fast medans Ola fick träna, men till min glädje upptäcker jag att min teori funkade! Han blev mera taggad av det. Byggde om den raka linjen till "staketet" istället och körde ett par olika varianter några gånger där. NÖJD! Det gick riktigt bra men jag känner att jag är ringrostig! Jag skickade honom fel mest hela tiden, men han lyssnade i alla fall på vad jag visade, även om jag hade tänkt något annat. Innan har han blivit väldigt förvirrad/frustrerad när jag har tappat fokus sådär, men nu gick det mycket bättre! Min fina lilla prins! Han tappade orken väldigt fort dock, men det är inte så konstigt med tanke på hur mycket agility vi tränat sen innan jul. Två gånger närmare bestämt, skulle jag tro, varav den ena för ett par veckor sen. Nu ser jag fram emot vår första rallytävling som blir i juni. Bara en inofficiell men det ska bli kul att se hur han uppför sig där!

Inga foton nu heller. Förhoppningsvis ska jag kunna slänga in några senare idag. På schemat har jag annars att byta däck på Axels bil, styrelsemöte, bakning i Hällsvik inför café-helgen och förhoppningsvis en städning av bilen (pappas). Måste i alla fall få gjort det innan fredag när föräldrarna kommer hem.