Så är
katten äntligen
steriliserad och därmed förhoppningsvis tyst på nätterna i fortsättningen.
Halleluja! Lämnade in lilla
Karisma på
Göteborgs Djurklinik kl
09.30 imorse och hämtade henne
nyvaken och
nyopererad kl
12.30.
Snabbt och lätt. Wonderful!
"Hon bör vara ganska stilla i nån vecka" sa veterinären.
HA! Eller hur?! Redan när vi kom hem började hon vandra runt i lägenheten -
trött och
vinglig men
enveten lika som vanligt!
Våga vägra vila! Skulle jag få henne att vara stilla skulle jag behöva spänna fast henne i
bältessäng. Tänkte att jag kunde ta en
planka och två
spännremmar, borde funka alldeles utmärkt!
Mamma Zara drar till
Karismas förtret fram telefonen och börjar
fota (bilder kommer en annan dag) när katt agerar
trattkantarell... Kan ju inte påstå att hon
älskar sin tratt =) Självklart hade jag ju
inte (film)kameran redo när hon tog sig ur sin låda - genom en
bakåtvolt! Attans...! Ett par timmar senare hittade jag henne uppe på en pall när hon började
klättra runt...
Slarvat med att skriva ett par dagar nu
IGEN!
Beklagar. Antar att jag inte har så mycket av
värde att dela med mig av i alla fall. Är mest bara trött trött
trött. Har ägnat dagarna åt mycket
Fenix och lite
RSMH, lite
Hällsvik och lite
Emma och
Sussi...ja, det var väl det.
Kurs i torsdags,
rallyn. Går bättre och bättre, helt underbart att ha hittat en metod att få honom mer
taggad! Men, som jag sagt innan, det är så fruktansvärt
frustrerande...han kan ju alla
momenten och är hur lättlärd som helst, det svåra är att få honom att jobba
MED mig. Är så sugen på en hund till!
Fenix kommer
alltid att vara Fenix och jag skulle
aldrig någonsin göra mig av med honom eller älska honom mindre vad som än händer, men jag vill mer än nåt annat ha en till, en med mer
motor... Ska jag behöva vänta 15 år på det?!
DAGENS CITAT
"Det är ingen konst att hålla dem dörren stängd som ingen knackar på."
/Svenskt ordspråk
Hej igen, det är Lina. :)
SvaraRaderaJag vet inte om jag Måste omplacera honom, vet inte alls hur livet kommer att bli. Men som det ser ut nu så kommer jag att behöva flytta, och vart vet jag inte, men Ola kommer behöva flytta runt mycket. Nu har han ju bott på samma ställe i ett halvår och han mår så mycket bättre av den tryggheten i att ha ett revir osv än att åka runt hela tiden. Får jag ingen egen lägenhet så kommer han få byta ställe jämt, även om det är med mig. Fan det är jobbigt alltså...
Han är urgosig och lugn och trygg, det är egentligen inga problem att ha med honom. Han bor där han är. Men han förtjänar något bättre.
Alltså det är svårt att inse att jag inte är den bästa "mamman" för honom.
Jag fick honom då han var fyra månader. Då hade han bara varit ute kanske 4 gånger i hela sitt liv, annars levde han i sin egen skit i princip.
Trots det är han så psykiskt stabil, en helt otrolig hund. Jag trodde faktiskt inte att det skulle bli en sån fin hund av honom.
Men han har ett sånt superpsyke, så stresstålig och lugn och cool. Hela världen var ny för honom men han erövrade den! ^^
Han har varit med överallt, tillomed på bröllop haha...
Jag hade kunnat skryta om honom i timmar.
Håller med dig om folk som inte läser på om vilken ras de skaffar utan skaffar hund efter utseendet, eller typ en golden eller schäfer för "jag har ju hört att det är en bra familjehund". Mamma sa att du hade samma åsikt som jag när det gällde det, och eftersom att jag själv tycker att rasvalet är enormt viktigt så blev jag glad att du också tyckte det för det är vettigt. Det är för få människor som inser innebörden av vilken ras de väljer.
Ola har faktiskt varit perfekt, han har levt upp till alla de "krav" jag hade när jag ville skaffa hund. Han lever upp till rasstandarden så att säga. Förutom utseendemässigt men det gör inget för mig iaf. Men han har en jobbig päls, rakar bort all päls en gång om året, då ser han ut som en naken nakenhund några dagar.
Han har dock inte så mycket "go" i sig. Han är den där typiska kinesen i det sättet att om du säger "sitt" så kollar han först om det finns någon bekväm plats att sitta på. Men får man honom att tycka att något är kul så lär han sig på två sekunder. Han är smartare än en flatcoated retriver som bor här och den hunden är intelligent..
En schäfer är ju roligare isf med sin "will to please" att träna med, det har han inte direkt. Men han gillar agility och sånt, jag har inte gått en enda kurs med honom men har lekt på lekplatser och sånt. Att gå på en sån där gungbräda osv är inga problem. Slalom har jag också försökt för längesen, jag vill minnas att det gick bra osv. Han är dessutom en hejare på höjdhopp ;)
Men framför allt är det en otroligt snäll hund.
Detta blev långt hehe...